Smarta tankar om starka känslor

Solfrid Raknes hade jobbat som vuxenpsykolog i Norge i sex år när hon 2005 specialiserade sig inom barnpsykologi. Det första hon slogs av vad hur lite självhjälpslitteratur det fanns för barn. Hon var van vid att ge sina vuxna patienter skriftlig feedback eller tips på litteratur för att de på egen hand skulle kunna jobba vidare med sina utmaningar. Att på liknande sätt ge barn skriftliga råd var inte praxis bland hennes nya kollegor. Det förvånade Solfrid Raknes och idén till att skapa ett psykologiskt självhjälpsverktyg för barn och ungdomar var född.

År 2010 utkom Smarta tankar om starka känslor (på norska Psykologisk førstehjelp) i Norge – en låda med material att använda både i klass- och terapirummet. Materialet finns i tre versioner: ett för små barn, 4–7 år, ett för barn, 8–12 år, och ett för ungdomar, 12–18 år. I Sverige översattes materialet för kategorin barn år 2012 och kallas här för ett spel. Men det är missvisande, tycker Solfrid Raknes.

– Vi kallar det för ”skrin” i Norge. Det är inget spel eftersom du inte kan förlora och inte heller vinna, säger hon när vi hörs över Skype en torsdagsmorgon i mars.

Grundprinciperna i KBT
Smarta tankar om starka känslor innehåller en illustrerad handbok, en grön och en röd plastfigur samt ett block. Metoden kommunicerar grundprinciperna i kognitiv terapi och går ut på att barnet ska tänka på en situation som de tyckte var svår eller jobbig och sedan anteckna i blocket, som är utformat som en hand:

1) Tummen: vad var det som hände?

2) Pekfingret: känslor

3) Långfingret: röda tankar

4) Ringfingret: gröna tankar

5) Lillfingret: vad kan jag göra åt det?

6) Handflatan: vem kan hjälpa mig?

De två plastfigurerna symboliserar våra motstridiga röster inom oss. Den röda som till exempel säger ”nej, jag vågar inte, jag är rädd” och den gröna som säger ”jag ska försöka, det är inte så farligt”. Figurerna används i samtalen med barnen för att hjälpa dem att bli medvetna om sina ohjälpsamma (röda) och hjälpsamma (gröna) tankar.

Gör tanken mer konkret
Solfrid Raknes tror att hennes material kan göra nytta inom framförallt två områden: för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga generellt och att hjälpa barn med NPF.

– För barn med till exempel autismspektrumproblematik kan det vara svårt att sätta ord på tankar och känslor och olämpliga, omedvetna tolkningar kan få stor makt. De lagras ofta som bilder i huvudet. Får man sitta ner och anteckna i blocket utifrån de olika kategorierna så blir en känsla – och tanken som är knuten till den – mer konkret, säger hon.

Solfrid Raknes jobbade mellan 2004 och 2011 på Voss sjukhus på en psykiatrisk mottagning för barn och ungdomar där många hade NPF. För barn med till exempel ångest, depression, språksvårigheter, adhd och autismspektrumtillstånd tänker hon att Smarta tankar om starka känslor kan användas på olika sätt – beroende på barnets behov. Antingen i grupp med andra barn, med enbart sin terapeut eller med både terapeuten och barnets föräldrar.

– Många föräldrar kan ha svårt att förstå varför deras barn reagerar på ett visst sätt vid en viss situation. Om barnet säger att det är rädd för att gå på kalas kanske föräldrarna pushar lite och svarar ”Det är väl inget att vara rädd för! Kom igen nu!”. Om barnet konkret får beskriva vad det är rädd för – kanske för att ballongerna kan spricka eller för att ingen ska vilja leka med det – så blir det lättare att förstå barnet och tillsammans hitta en lösning.

Fast inslag i skolor
Sedan Smarta tankar om starka känslor lanserades i Norge har Solfrid Raknes mottagit flera priser. Ett 15-tal kommuner har bestämt att hennes material ska vara ett fast inslag i skolorna (i 2:a, 5:e och 8:e klass) där skolkuratorn eller läraren under fyra timmar fördelade på fyra veckor jobbar med materialet i klassrummet. Tanken är att arbetet med blocket ska fungera som ett verktyg för eleverna att hantera negativa situationer genom att bli medvetna om känslor, tankar och bemästringsstrategier. På så sätt kan det förebygga att de senare i livet drabbas av ångest, depression eller andra typer av psykiska problem.

– Förr var barn hemma med en förälder eller passades av mor- och farföräldrar i högre grad än nu. På dagis och i skolan får barnen inte samma uppmärksamhet av vuxna. I och med att barn idag tillbringar så mycket mer tid inom offentlig omsorg så tycker jag att det är samhällets ansvar att ge barnen verktyg att utveckla ett bra språk för känslor och tankar.

– Hur vet du att ditt material verkligen funkar?
– Det tar tid att undersöka. Men jag får en massa mejl och telefonsamtal och blir stoppad på gatan av ungdomar, lärare och föräldrar som berättar att skrinet har hjälpt för att till exempel komma över rädslor för mörker, att gå till skolan, hålla föredrag eller för att förändra sitt förhållningssätt till mat och sin kropp. Det är väldigt kul.

Norska hälsodepartementet, Forskningsrådet och Oslofjordfondet har nyligen avsatt totalt cirka 15 miljoner norska kronor för att vetenskapligt mäta hur användningen av Smarta tankar om starka känslor i ungdomsgrupper i skolan faktiskt har effekt. Solfrid Raknes tror att det finns ett stort behov av att sätta den här typen av frågor på agendan, inte bara på psykiatrimottagningar utan även på dagis och i skolorna.

– I framtiden hoppas jag att det kommer att finnas med på schemat vid sidan av de andra ämnena. För att rusta barn för livet är det viktigare att de lär sig att identifiera olika typer av känslor och övar på att hantera dem än att de kan rabbla namnen på planeterna i solsystemet.