"Fel insatser blir i förlängningen mer kostsamt"

Boendestöd innebär att en person med särskilt behov kan få hjälp i sin vardag. Det kan handla om sysslor i hemmet, fritidsaktiviteter eller att sköta kontaktaen med myndigheter och arbetsgivare.

En person med autism har i dag rätt att söka stödinsatser via LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), som utgår från att stödet ska individanpassas för att ge ”goda levnadsvillkor”.

Den typ av boendestöd man kan få enligt LSS är ”bostad med särskild service”, så kallat LSS-boende. Men det beviljas bara personer med stort omsorgsbehov. Övriga kan i stället få ett mindre omfattande boendestöd enligt SoL (Socialtjänstlagen).

– Tyvärr är boendestödet enligt socialtjänstlagen inte alltid individuellt anpassat för att motsvara behovet hos någon med autism. Kunskap om autism saknas många gånger hos både handläggare och utförare, säger Agneta Söder, ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet.

Just nu bereder Socialdepartementet ett direktiv till en ny utredning av LSS. Direktivet beräknas bli klart under våren 2016.

– Jag tror att direktivet kommer innehålla förslag om att undersöka möjligheterna till utökat boendestöd inom ramen för LSS. Vi hoppas på det, och på att vi kommer att få vara med och ge våra synpunkter när utredningen drar igång, säger Agneta Söder.

”Goda” eller ”skäliga” levnadsvillkor?
De båda lagstiftningarna har vitt skilda utgångspunkter. LSS är en starkare lag, som ger tydligare rättigheter. Hjälpinsatser enligt LSS ska alltid anpassas till individen och de ska leda till ”goda levnadsvillkor”.

Enligt SoL ska den behövande i stället få hjälpinsatser som leder till en ”skälig levnadsnivå”. SoL är en så kallad ramlag. Det innebär att den innehåller ramarna för vad som ska uppnås, men inte beskriver precis hur man ska göra för att nå dit. Varje kommun har därför frihet att utforma sitt stöd på det sätt de anser lämpligt.

Agneta Söder och Autism- och Aspergerförbundet menar att stödet till någon med autism alltid måste anpassas till de behov som just den personen har. Det kan exempelvis handla om svårigheter med den exekutiva förmågan, som att planera och organisera sin vardag.

– En person med autism behöver kanske inte någon som kommer och städar två timmar i veckan, utan snarare att någon kommer och säger att ’nu är det dags att städa’ – och ser till att personen i fråga gör det. Det kan också handla om hjälp i det sociala livet, med aktiviteter. Helt enkelt att man behöver påputtning i vardagen, säger Agneta Söder.

Hon nämner också att många kan ha perceptuella svårigheter, såsom en känslighet för ljud eller ljus. Detta behöver man också ta hänsyn till när man kartlägger vilket boendestöd som behövs.

”Variationen bland kommunerna är stor”
Enligt Agneta Söder finns det kommuner runtom i landet som ger bra, individanpassat SoL-boendestöd till personer med autism, tros att lagen bara säger att stödet behöver ge en ”skälig levnadsnivå”.

– Men variationen är stor, och beror ofta på var du bor, vilket inte är acceptabelt. Långtifrån alla kommuner är lyhörda för de individuella behoven, säger hon.

Det är i dag möjligt för den som har en funktionsnedsättning att även ansöka hos hemkommunen om bidrag för bostadsanpassning. Då handlar det främst om fysiska anpassningar.
Men Autism- och Aspergerförbundet menar att det kräver mycket av individen att söka olika stödinsatser, vilket också kan innebär att man kommer i kontakt med flera olika handläggare.

– Det vore bättre om man såg till hela individen och tog ett samlat grepp när det gäller boendestöd. Vi menar att det borde finnas en möjlighet att få boendestöd enligt LSS eftersom den lagstiftningen tillförsäkrar just goda levnadsvillkor och individen kan få ett beslut prövat i domstol, säger Agneta Söder.

Pedagogiskt boendestöd i Göteborg
Göteborgs stad har sedan ett antal år tillbaka utvecklat ett individanpassat boendestöd enligt SoL. Stödet är riktat till flera olika grupper, bland andra personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Stödet är pedagogiskt utformat efter mottagarens behov, för att hjälpa honom eller henne att klara ett vardagsliv i sin egen bostad. Fokus ligger på att ha rätt kompetens bland personalen.
Om den som får boendestöd även behöver hemtjänstliknande hjälp, exempelvis städning, samlas den typen av insats också i boendestödet.

– Vi tar ett samlat grepp för att ge så bra hjälp som möjligt. Vi har satsat mycket på det här och jag skulle absolut säga att vårt boendestöd väl svarar upp till ’goda levnadsvillkor’. Dessutom är det avgiftsfritt för mottagaren, säger Louise Odengard, som arbetar med LSS-frågor på Stadsledningskontoret i Göteborg.

”Fel insatser blir kostsamt för samhället”
Louise Odengard anser, precis som Autism- och Aspergerförbundet, att LSS behöver reformeras för att även omfatta den typ av boendestöd som finns i Göteborg.

– För oss i Göteborgs stad spelar det inte så stor roll, vi har ju redan byggt upp det här stödet, men ur ett LSS-perspektiv behövs det absolut. Det är bland annat för att det saknas i LSS som vi har utvecklat vårt boendestöd, säger Louise Odengard.

Agneta Söder menar att en lagändring inte bara skulle innebära en vinst för individen, utan också för samhället.

– En person som får rätt stöd blir mer fungerande i vardagen och kan bidra till samhället. Att ge fel insatser blir i förlängningen mer kostsamt, säger hon och fortsätter.

– Tyvärr ser vi inte så ofta att man tänker långsiktigt. I stället beslutar man utifrån det som för stunden är billigast ute i kommunerna, oavsett hur det blir för individen. Nyckeln är kunskap om autism och dess konsekvenser.