”Läkarnas verktygslåda är medicin och sjukskrivning”

Ett fullt väntrum på vårdcentralen. Här väntar fler patienter på att få hjälp än det finns sittplatser för. Många av dem lider av psykisk ohälsa. Men trots att behovet är stort finns få anställda psykologer på landets vårdcentraler. Enligt en utvärdering från Socialstyrelsen kan bara varannan vårdcentral möta patienternas behov av behandling mot psykiska problem.

– Vanligtvis finns bara enstaka kuratorer på vårdcentralerna, så såg det även ut hos oss tidigare. Det är alldeles för lite. Minst 30 procent av patienterna inom primärvården lider av psykisk ohälsa, så bemanningen blir oerhört snedvriden. När det saknas rätt kompetens får man inte de fördjupade bedömningarna och rätt behandling, säger Sigrid Salomonsson, psykolog och enhetschef för det psykosociala teamet på Gustavsbergs vårdcentral i Värmdö kommun.

Med totalt 130 anställda och 33 000 listade patienter är vårdcentralen en av Sveriges största. Här samarbetar läkare och psykologer numera på ett nytt sätt för att kunna ställa rätt diagnoser och ge bäst lämpad behandling. Sedan 2006 har man gått från att ha en anställd kurator på 25 läkare till tio heltidsanställda psykologer och två kuratorer.

– Om du mår psykiskt dåligt och kommer in till en läkare har de ingen att remittera till om det inte finns psykologer och kuratorer på plats på vårdcentralen, säger Sigrid Salomonsson och fortsätter:

– Psykiatrin är specialistvård och där är det en helt annan tröskel för vilka de ska ta emot. Det är dessutom ofta långa köer. De stora grupperna som ändå hankar sig fram lider väldigt mycket – och kan behandlas – men de får inte plats inom psykiatrin.

Läkarna handfallna
Kersti Ejeby, distriktsläkare och verksamhetschef, har arbetat på Gustavsbergs vårdcentral i 20 år. Hon tog tag i situationen 2006 efter att hon under en tid hade noterat att patienterna med psykisk ohälsa ökade samtidigt som många läkare saknade tillräcklig kunskap för att kunna göra rätt bedömningar om tillstånd och behandling. Kersti Ejeby ville se en förändring och sökte forskningsmedel samt anställde två kbt-psykologer. Året efter anställdes Sigrid Salomonsson som den tredje heltidsanställda psykologen. Sedan dess har det rullat på med ungefär en nyanställd psykolog per år.

– Alla är välkomna till oss för bedömning, men de patienter vi behandlar här är de med mild till måttlig problematik. Vanligast är ångest, depression, stress, sömnsvårigheter och krisreaktioner, säger Sigrid Salomonsson och fortsätter:

– Patienter med dessa sjukdomar diskrimineras. Obehandlade depressioner är en allvarlig riskfaktor för suicid. Man skulle aldrig ha accepterat att patienter med så allvarliga somatiska sjukdomar inte hade någon att gå till för att få hjälp. Eller att det fanns effektiva behandlingar som ingen brydde sig om att implementera i sjukvården.

Hon menar att det stora antalet sjukskrivningar i landet delvis har med det här att göra. Läkarna står ofta handfallna, deras verktygslåda är medicin och sjukskrivning. Det blir en felbehandling i många fall, berättar Sigrid Salomonsson.

– Många patienter mår dåligt av långa passiva sjukskrivningar, det är dessutom dyrt vilket gör det till ett stort samhällsproblem.

Bedriver forskning
Sedan 2006 har forskning bedrivits parallellt med det dagliga arbetet på vårdcentralen. Man samarbetar med Karolinska institutet och hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Stockholms läns landsting. En av flera studier som har genomförts på vårdcentralen handlade om stegvis vård. Sigrid Salomonsson berättar att patienter som led av ångest, depression och stress – men inte var sjukskrivna – fick nio veckors guidad självhjälp i ett första skede. De fick läsa om hur och varför dessa tillstånd uppstår och utmana sig själva, samt träffa en psykolog vid två tillfällen för stöd. När behandlingsperioden var avslutad var 40 procent diagnosfria. Av dem som inte var friska fick hälften träffa en psykolog en gång i veckan, och hälften fortsatte med självhjälp.

– Det var dubbelt så effektivt för dem som fick trappa upp till att träffa någon för individuell behandling. Många blir hjälpta av guidad självhjälp, men om man inte blir det bör man alltså intensifiera vården och ge individuell behandling.

En annan studie rörde patienter som var sjukskrivna med psykisk ohälsa. Den syftade till att behandla symptom och hjälpa dem tillbaka i arbete genom arbetsinriktad kbt; arbetscoaching med en kbt-terapeut.

– Det visade sig att utmattningssyndrom var den vanligaste diagnosen bakom sjukskrivningar. Arbetsinriktad kbt var effektivt, patienterna kände sig friska efter behandlingen, men våra försök att stötta patienter till arbetsåtergång hade ingen extra effekt jämfört med vanlig kbt-behandling.

Utbildar läkare
Förändringen på vårdcentralen har också varit uppskattad bland läkarna. Många menar att det är en stor avlastning eftersom man har känt frustration över att inte kunna erbjuda patienterna det de behöver när de lider mycket.

– Alla riktlinjer säger att man ska erbjuda kognitiv beteendeterapi mot ångest och depression. Men har man inte det att tillgå går det inte att hänvisa till det även om det är vad man egentligen bör göra, säger Sigrid Salomonsson och fortsätter: 

– Just nu håller vi på med en utbildningsinsats för distriktsläkare, som går ut på att förbättra diagnostiken i primärvården. Ofta presenterar patienter de mest akuta symptomen, som ångest eller sömnsvårigheter. Men man behöver ringa in grundproblemet för att kunna ge rätt hjälp.

Sedan den nya modellen infördes har många andra vårdcentraler hört av sig av intresse för hur de arbetar.

– Vi ser en ökning av rekrytering av psykologer i primärvården. Samhällsekonomiskt finns det mycket att tjäna på det, problemet är att man måste satsa lokalt och sedan tjänar man kanske på det någon annanstans i systemet, säger Sigrid Salomonsson.

Hon menar att det är ett nytt område för de flesta, som det behövs mycket stöd för att organisera och bygga upp.

– Ganska få chefer har kompetens inom psykisk ohälsa, orkar satsa på det, vet vilka de ska anställa och kan leda personalen så att de jobbar rätt.