BOENDESTÖD I KORTHET
VAD? Social och praktisk stödinsats som hjälper individer i deras vardagliga liv.
VEM? För dig som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
VARFÖR? För att kunna leva så självständigt som möjligt.
HUR? Kontakta din kommun och be att få tala med en biståndshandläggare.
Personer med psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan få så kallat boendestöd. Boendestödet, som är ett stöd man får via Socialtjänstlagen (SoL), bygger på att du får besök i hemmet av personal som hjälper dig i ditt vardagliga liv. Exakt vilken typ av stöd du kan få beror på dina behov, önskemål och förutsättningar. Den som avgör om du har rätt till boendestöd kallas för biståndshandläggare och arbetar på kommunen.
– Det generellt sett vanligaste stödet för personer inom den neuropsykiatriska gruppen är att få hjälp med att strukturera upp vardagen. Då boendestödet har ett rehabiliterande syfte är målet att bygga upp en struktur som tids nog gör personen självständig, säger Åsa Lindberg som är utvecklingssekreterare inom enheten för Vård och omsorg i Malmö stad.
Personalen, det vill säga boendestödjaren, som besöker dig i hemmet har som uppgift att motivera och stötta dig i din vardag så att du kan känna dig trygg, aktiv och självständig. Stödet kan alltså vara av både psykisk eller fysisk karaktär – motiverande stöd eller praktisk hjälp.
Vissa behöver hjälp med personlig omvårdnad, det vill säga stöttning i att äta, sköta hygienen eller att kliva upp på morgonen och göra sig klar inför dagen. Andra behöver hjälp med att strukturera upp städning, handling eller tvätt. En tredje grupp behöver stöd inför olika aktiviteter eller i besök med myndigheter – till exempel när det är dags för ett tandläkarbesök eller ett bankärende.
Vanligaste insatsen
Då boendestödet är en insats man kan ha rätt till via Socialtjänstlagen kan stödet se olika ut på olika platser i landet, beroende på i vilken kommun du bor och hur behovet ser ut just där.
För att få boendestöd vänder du dig till biståndshandläggaren som hör till den stadsdel eller kommun du bor i. När du ansökt om boendestödet får du träffa handläggaren, ofta genom att denne besöker dig i ditt hem. Handläggaren ställer sedan frågor och du berättar om dina behov och önskemål – ofta vill hen också ha tag i ett utlåtande från en arbetsterapeut eller annan person inom psykiatrin som visar hur din situation ser ut. Handläggaren gör en utredning och bedömer om du är berättigad till boendestöd, och i så fall i vilken omfattning.
De senaste åren har boendestödet blivit den vanligaste SoL-insatsen för personer med funktionsnedsättning under 65 år. Boendestödet är således en viktig insats i många personers liv.
För de som behöver mer motiverande stöd än praktisk hjälp är ofta själva vetskapen om att det finns en person att vända sig till, en viktig del.
– Många upplever en trygghet i att veta att man har ett inplanerat besök från en boendestödjare alternativt att man kan ringa till boendestödet om något oväntat dyker upp i vardagen som man behöver prata om, säger Åsa Lindberg.
Stora utvecklingsmöjligheter
Ett vanligt problem med boendestödet för människor med psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är det faktum att en hel del vardagsproblematik kan bero på dagsformen för dessa personer. Stödet är alltså ibland svårt att planera för.
– Om det känns som att man behöver mer hjälp än vad som tidigare varit planerat bör man alltid prata med sin boendestödjare och handläggaren på kommunen. Utifrån de förutsättningar som finns försöker vi i största möjliga utsträckning att vara flexibla i planeringen, till exempel om det uppstår någon akut situation som gör att individen behöver extra stöd vid något tillfälle. Om man är i behov av regelbundet extra stöd ska man ansöka om detta hos biståndshandläggaren, säger Åsa Lindberg.
En annan del i boendestödet som har gott om utvecklingspotential är det faktum att stödet framför allt bara går att få dagtid under vardagar – alltså inte på kvällar och helger.
– Alla verksamheter har alltid utrymme för vidareutveckling, så även boendestödet. Bra vore självklart om stödet kunde utökas till att vara tillgängligt även under kvällar och helger för de som har behov av detta, kanske framför allt då boendestödjaren ibland kan behöva stötta vid olika aktiviteter som inte sällan äger rum just under dessa tider, säger Åsa Lindberg.
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Så här funkar WISC-testet
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Så fungerar adhd-medicin
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor