Nästa artikel

  • "För föräldrarna kan det viktigaste vara att få ventilera de här tankarna och vrida och vända på dem ihop med andra, och på så sätt kanske komma till ro. Utbytet förändrar kanske inte den egna situationen, men efteråt bär man med sig de andras berättelser som referenser och det finns något stöttande i det", säger Helena Bjerkelius.

Premium Vad händer mitt barn när jag dör? Frågan är en källa till oro hos många föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser eller andra funktionsnedsättningar som inte klarar vardagen utan hjälp. Habiliteringens resurscenter i Stockholm har nyligen avslutat ett försök med gruppträffar där föräldrar ges stöd och möjlighet att utbyta tankar.

Hur ska det gå för mitt barn när jag inte längre finns? Det är en fråga som bekymrar många föräldrar till barn som av olika skäl har svårt att klara sig på egen hand. Men det är också en fråga som kan vara känslig att prata om och som man därför tenderar att hålla inom sig. Helena Bjerkelius, socionom och konsulent vid Habiliteringens resurscenter Habilitering & Hälsa, Region Stockholm, har genom åren mött många föräldrar och anhöriga som vittnat om just detta. I ok

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
Kategorier: 
Hjälpmedel
Annons