Jessica vill adhd-frälsa världen

När Jessica Stigsdotter Axbergs son för sju år sedan utreddes för adhd bestämde hon sig för att förbereda honom med positiva saker med att ha adhd.

– Vi ville inte att det skulle bli stigmatiserande eller hemskt att få diagnosen, utan ville snarare att han skulle uppleva det som kul.

Hon finkammande nätet efter information som riktade sig till 6-åringar, men hittade ingenting hon gillade. I hennes huvud började en idé om en egen bok gro. Och 2012 kom Jippie, jag har ADHD i tryck.

– Jag kände att den måste komma ut direkt och hittade ett medicinföretag som ville ge ut den på BUP som reklam och i och med det kunde jag trycka en egen upplaga också.

Funktionsförmågor istället för hinder
Boken handlar om Victor, som har adhd. Den beskriver hans funktionsnedsättning men också hans funktionsförmågor, som att han är jättebra på att bygga lego, springa snabbt och spela Minecraft. Berättelserna handlar om det som Jessica och hennes familj varit med om.

– Det som händer i boken är precis vad som hände, vad vi gjorde och vad vi sa när Victor fick sin diagnos. Det finns ett avsnitt där han blir ledsen och det är viktigt att prata om att det är tufft och tungt att inte få vara med och leka och så vidare, men jag vill inte att man stannar vid problemen.

Den andra boken i serien, Jag vill inte vänta, handlar om lillasyster Linnea.

– Linnea har ingen diagnos än, men hon har massor av strategier för att slippa vänta och sätt att äta maten utan att behöva sitta still. Vi låter henne hålla på med sina piruetter och små skådespel mellan tuggorna, så länge hon får i sig maten.

Det som funkar är rätt
Jessica och hennes man har ändrat sitt sätt att se på barnuppfostran och vad man bör, ska och måste göra.

– Vi har en princip hemma och det är att allt som inte funkar är fel, och allt som funkar är rätt.

Jessica menar att det är viktigt att fokusera på rätt saker och inte vara rädd för att inte passa in i mallen.

– När Victor började skolan sa jag till personalen att jag struntar i om han lär sig någonting, det viktiga är att han mår bra, för jag är övertygad om att han lär sig då.

Victor fick börja en liten undervisningsgrupp med sex elever och två vuxna och besökte den stora klassen under sina favoritlektioner. Nu går han sedan två år i stor klass. Jessica menar att kunskapen om adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns, men det är färre som vet hur man ska bemöta personerna bakom diagnosen.

– Det som saknas är inte längre ”vad är adhd eller npf” utan snarare ”hur ska vi göra”, konkreta tips.

Hon menar att ökad kunskap om funktionsnedsättningar och bemötande skulle gynna hela samhället.

– Om lärarutbildningen innehöll mer specialpedagogik skulle man inte heller behöva ge diagnosen till så många barn och då skulle köerna, förtvivlan och väntan att sjunka. Det är ett måste att alla lär sig bemöta människor med npf-diagnoser, alla professioner som omhändertar människor – polisen, vården. Jag känner så många som blivit bemötta otroligt dåligt för de inte beter sig ”normalt”, det är jätteolyckligt.

Ny bok på gång
Jessica Stigsdotter Axberg har nu bestämt sig för att arbeta med information, föreläsningar och böcker på heltid. Hon vill ”adhd-frälsa” världen. Hon har startat företaget Mrs Hyper och den tredje boken i Jippeserien har precis släppts.

– Den handlar om en tjej som har Tourette och adhd. Mina böcker lyfter fram att alla människor har potential, jag vill fokusera på det som är bra och friskt, det har blivit mitt motto.