Nästa artikel
Premium Fastän det var tydligt att skolgången inte fungerade fick Lars Bob Damberg aldrig den hjälp som behövdes. Inte förrän i slutet av tonåren diagnostiserades han med Aspergers syndrom. Idag, som 36-åring, kan han äntligen njuta av en vardag där han är rätt man på rätt plats. Special Nest har intervjuat honom.
– När jag växte upp fanns inte samma kunskap om Aspergers syndrom. Det känns jätteskönt att lätta på hjärtat och berätta om detta, och hur jobbigt det varit att bollas runt i skolan och ha lärare som inte tog itu med problemet. Det som retar mig än är att jag själv var den som fick ta tag i problemet, säger Lars Damberg om skolåren. Lågstadieklassen på Gräshagsskolan i Jönköping var så stor att tillbakadragna Lars försvann i mängden av spralliga sjuåringar. Själva unde
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Så kan elevernas skrivlust väckas
- Föreläser för att lyfta vuxnas ansvar vid problematisk frånvaro
- Vincent Rankila om ARFID: ”Jag vill äga titeln kräsen själv”
- "Lärare ska inte fokusera på diagnoserna, utan på pedagogiken"
- Vanligt med PTSD bland autistiska patienter i vuxenpsykiatrin
- Alexitymi: När känslorna finns men orden saknas
- Hyperlexi vid autism: En förbryllande fallenhet för läsning