Lyfter barnens perspektiv genom Prestationsprinsen

Skolans vaga uppmuntringar om ”kläder efter väder” och ”läxa på det vi gick igenom på lektionen” fick tankarna att börja snurra hos trebarnsmamman Aggie Öhman, som jobbade med tillgänglig och användbar kommunikation i offentlig sektor. Hon upplevde att även skolan behövde arbeta med dessa frågor. Vuxnas kunskap och förståelse behövde stärkas gällande barn och unga som gör, tänker och känner ”annorlunda”, samt deras behov. Det kan handla om elever som är hemmasittande, oroliga, har NPF, psykisk ohälsa, är högsensitiva, energiska… För Aggie Öhman blev det allt mer uppenbart att skolan bland annat kombinerar höga krav på självständighet med en knepig syn på förutsättningar. Hur skulle hon kunna förmedla behoven ur barnens perspektiv? På så vis föddes bloggen Prestationsprinsen.

– Namnet bestämde jag efter en webbsökning som visade otaliga träffar på prestationsprinsessor, men begreppet fanns inte i maskulinum. Jag vill lyfta bådas situation, säger Aggie Öhman.

Den svenska skolan är bloggens kärna. Pedagogiska punktlistor varvas med lättillgängliga genomgångar av byråkrati, samt berättelser om Drottningen och Prestationsprinsen. Läsarna misstar ibland storyn som självbiografisk.

– Drottningen och Prestationsprinsen är ingen och alla på samma gång. Det finns många bloggar som skriver utelämnande och personligt, medan storytelling är något nytt. Prestationsprinsen är avpersonifierad men ändå personlig, och har hög igenkänningsfaktor hos läsarna, säger Aggie Öhman.

Lite extra fokus på pojkarna
Sedan starten 2010 har bloggen gett ringar på vattnet, varje vecka utför Aggie Öhman konsulttjänster och föreläsningar.

– Om fler barn bemöts på rätt sätt så blir problemen färre. Min tro är att färre barn och unga skulle anses ha problembeteende och fler barn skulle kunna gå i vanlig skola om vi vuxna, familjer och personalen från skolväsendet fick mer kunskap och förståelse, kanske genom att läsa Prestationsprinsen.

Aggie Öhman menar att skolan ställer höga krav på exekutiv förmåga hos barnen: att planera, komma igång och utföra en uppgift. Detta är en utmaning för alla barn som inte ingår i definitionen av ”normalfunktion”. Kraven slår allra hårdast mot pojkarna. Det är vetenskapligt konstaterat att många pojkar kan vara uppemot två år efter i jämförelse med flickornas exekutiva förmågor.

– Trots att flickorna säger att de mår dåligt och killarna bokstavligen skriker högt och slåss vilt för sina behov, är vi vuxna förvånansvärt dåliga på att se detta. De utsätts för samma stress och press men blir ofta utåtagerande. 20 procent av pojkarna i nian behöver särskilt stöd och de går ut grundskolan med i snitt 26 meritpoäng färre än flickorna. Det är en enorm skillnad, säger Aggie Öhman.

Satsning på hemmasittare
Den yttersta konsekvensen av skolans brister är hemmasittarna, enligt Aggie Öhman. Ingen vet hur många hemmasittande elever som finns i Sverige. Skolverkets siffra från läsåret 2008–2009 talar om 1 650 skolungdomar som var borta från grundskolan en månad eller längre, medan 600 elever var borta ett halvår eller längre. Regeringen ska nu tillsätta en utredning. Man tror att antalet hemmasittande elever är mycket större än de sex–sju år gamla siffrorna.

– De finns i varje kommun men problemet är litet på lokal nivå, många skolor saknar verktyg för hemmasittarna. De tvingas börja från grunden, risken finns att skrivbordsprodukter skapas utan förståelse för orsakerna bakom hemmasittande, säger Aggie Öhman.

Därför har hon arbetat med opinionsbildning och bland annat stiftat Hemmasittardagen tillsammans med Matthias Rowe. I våras träffade de utbildningsministern och statssekreteraren för att diskutera ämnet.

– Utredningar går tyvärr väldigt långsamt. Goda nyheter är att jag har nyligen fått ett stipendium, så förhoppningsvis ska jag kunna bidra med att snabbare lyfta fram välbehövliga fakta om hemmasittare, säger Aggie Öhman.