Nästa artikel

  • Joanna Lundin är lärare och npf-pedagog i grunden, men ser behovet av att utveckla skolan så att den passar för alla. Därför reser hon runt i landet och håller föredrag.

  • I boken "En skola som fungerar - för alla" har Joanna Lundin samlat konkreta råd för att inkludera alla barn i skolan.

Hon vill göra skolan mer npf-anpassad

Premium En skola anpassad för elever med npf är en skola som är bra för samtliga. Det menar läraren tillika npf-pedagogen Joanna Lundin som är aktuell med en bok om hur barn kan hindras från att bli skolskadade. "Anpassningar är bra för alla, nödvändiga för barn med npf och inte dåliga för någon", säger hon i en intervju med Special Nest.

Skolskadade barn, vad betyder detta egentligen? Jo, det är elever som har fått misslyckas gång efter gång, som har blivit tillrättavisade femtio gånger under en skoldag, som har fått sänkt självkänsla – och som till slut ger upp och stannar hemma. Men så behöver det inte vara, berättar Joanna Lundin. – Om man istället skapar tillgänglighet och möter varje elevs behov, så kan hela skolverksamheten utvecklas, säger hon.  Skolan planerar dock ofta för att möta majoriteten

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2018-12-26 03:00
Text: 
Lena Marieke Wemar
Kategorier: 
Skola
Skola

Liknande innehåll

  1. Här är skolan som satsar på npf-pedagogik
  2. När samspelet på förskolan kärvar
  3. Så kan skolor starta särskilda undervisningsgrupper – ny bok
  4. Psykologi till hjälp i klassrummet
  5. ”Vi måste släppa good enough-begreppet”
  6. Lästips: Tre intervjuer med drivna pedagoger!
  7. Rapport från Specialpedagogiskt forum
Annons

Populärt innehåll idag

  1. I skuggan av läskrisen – står skrivandet på tur?
  2. "Önskar man kunde förstå vilken stor skillnad DBS kan göra vid OCD"
  3. Monotropism vid autism – att fokusera djupt istället för brett
  4. Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
  5. När samlande blir sjukligt - om hoarding
  6. Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
  7. Regression vid autism – vad vi vet och inte vet