Fritidsförbundet hjälper unga vuxna att organisera sig

Många barn, ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättningar har mycket ledig tid, men de hör också till de grupperna av människor som är minst aktiva i föreningslivet. Trots det finns ofta viljan, behovet och önskan att organisera sig. Dessutom visar forskning att unga med funktionsnedsättningar är mer utsatta på sociala medier, har mindre nätverk och dåligt med självbestämmande jämfört med andra ungdomar.

Med detta problem som grund startades 2013 ett treårigt projekt med syftet att öka inkluderingen, självbestämmandet och hälsan för unga med intellektuella, fysiska och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Projektet fick namnet Självbestämmandeprojektet och startades av organisationen Fritidsforum – en plattform för föreningar över hela landet med medlemmar i alla åldrar.

När de tre projektåren var över fanns fortfarande behovet av ett mer övergripande förbund för föreningar vars medlemmar är just unga och har en funktionsnedsättning. Ur detta föddes Fritidsförbundet i maj 2015. Målet med förbundet är att uppnå jämställdhet för ungdomar med funktionsnedsättningar.

– Fritidsförbundet fungerar som en övergripande plattform som ekonomiskt stöttar ungdomsföreningar med ett startbidrag och ett årligt bidrag. Dessutom underlättar Fritidsförbundet i relationen med andra förbund, säger Marwa Chebil som är förbundssekreterare på Fritidsförbundet.  

En chans att uttrycka sin åsikt
Förbundet arbetar även med att på en nationell nivå opinionsbilda, påverka och informera i frågor kring funktionsnedsattas roll i samhället. Tack vare att Fritidsförbundets styrelse har en bred representation av förbundets målgrupp – unga med funktionsnedsättningar, finns en kunskap som är hundra procent förankrad i verkligheten.

– I dagens samhälle är det inte många unga med funktionsvariationer som får chansen att uttrycka sig och ge sin syn på saker och ting. Fritidsförbundet lyfter de här ungdomarna och ger dem en chans att synas och höras. Vi påverkar fritiden men försöker också förändra arbetslivet och samhället för att barn och ungdomar ska få bättre möjligheter, säger Joel Söderström som är ordförande i Fritidsförbundet.

Idag finns tio anslutna ungdomsföreningar – det enda kravet på föreningarna är att de består av barn, ungdomar eller unga vuxna som alla har någon slags funktionsnedsättning.

– Ålder är inte viktigt. Vissa med funktionsvariationer identifierar sig som yngre än sin faktiska ålder, därför är det svårt att dra en gräns. Det viktiga är att man har en funktionsvariation och en vilja att organisera sig, säger Marwa Chebil.

Många av ungdomarna har flera typer av funktionsnedsättningar och de anslutna föreningarna består sällan enbart av personer med en viss funktionsvariation, men Marwa Chebil känner till en förening som startats av och för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  

– Det är några killar som startat en förening som heter Rulla klot. Där samlas ungdomar med bland annat NPF och lär sig bowlingteknik tillsammans, säger Marwa Chebil.

Av och för målgruppen
Fritidsförbundet är idag knappt ett år gammalt och etableringsprocessen är fortfarande i full gång. Om det blir en framtid för förbundet beror på om det lyckas få det statsbidrag som ska beslutas om under 2017. Idag finansieras Fritidsförbundet med hjälp av det uppstartsbidrag de fick av Allmänna Arvsfonden.

– Blir det inget statsbidrag måste vi söka projektmedel och leta efter privata finansiärer, säger Marwa Chebil.

Reaktionerna som Fritidsförbundet möter från målgruppen, unga människor med funktionsnedsättningar, är positiva.

– Många uppskattar att det är ett forum där unga med funktionsvariationer får föra sin egen talan. Fritidsförbundet består inte av vuxna som talar om hur livet är för de yngre, utan istället av personer ur målgruppen som vet hur saker går till i verkligheten, säger Marwa Chebil.

Men i början hördes även kritiska röster, främst utanför målgruppen, som ifrågasatte varför Fritidsförbundet uppmuntrade separatistiska rörelser istället för att agera inkluderande.

– Men vi tror att målgruppen känner sig bekvämare att vara med varandra än att umgås med, som vi kallar det, ”normalstörda” människor, säger Marwa Chebil.

Vill starta kollo
Om det blir en framtid för Fritidsförbundet är planen att även etablera en sommarkolloverksamhet. Idén kom från några ungdomar som kände att de hade för mycket fritid, framförallt under sommarmånaderna.  

– Att starta en kolloverksamhet kändes som en konkret grej som skulle hjälpa många. Allt handlar om att stärka den här gruppen med ungdomar, säger Marwa Chebil.

Joel Söderström håller med och lägger till ännu en dimension till varför Fritidsförbundets arbete är så betydelsefullt.

– Det är viktigt för självförtroendet att organisera sig och känna sig delaktig. De här ungdomarna känner sig inte uppmärksammade, och det vill vi ändra på. Vi vill visa att målgruppen finns och att de har en röst som är värd att lyssna på, säger han.