”Börja med att lyssna in varför barnet är hemma”

Många av de barn som kommer till sommarkollot har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar men ingången är att ge alla som är hemmasittare en möjlighet till miljöombyte och möjligheter att bryta sin isolering.

– Vi är nog ensamma om det i landet än så länge. Jag har fått förfrågningar från Vetlanda i Småland, Göteborg och Örebro som är intresserade av vad vi gör, säger Matthias Rowe.

”Vi” är i det här fallet Matthias Rowe och andra eldsjälar som kallar sin verksamhet för Sommarkollo4.me.

– Ungdomarna är less på vuxna som kommer in och försöker ändra på dem och pekar på det som de tycker är fel. På kollot blir du upptagen i en gemenskap. Ingen försöker ändra på dig, säger Matthias Rowe.

Kollot på Värmdö ger helt enkelt ungdomarna chansen att få vara sig själva utan någon hets och stress eller krav på prestationer.

– Vi ledare gör det här för att berika våra liv. Ungdomarna är tacksamma för att vi finns och ser hur passionerade vi är. Och då är de villiga att samarbeta med oss till exempel när det gäller våra kolloregler. Jag vill helst att skolan ska uppnå samma anda.

– Går det att jämföra en skola med ett kollo?
– Alla vill bli sedda och tagna på allvar. Tonåringar har behov som inte alltid tillgodoses i skolan, säger Matthias Rowe och pratar vidare om vikten av att den vuxne behöver väcka elevernas förtroende.

Matthias filosofi är att för mycket styrning och krav på anpassning för den enskilde eleven i skolan leder till att förtroendekapitalet mellan eleven och den vuxne kan förbrukas och att många ungdomar sedan ”revolterar” genom att helt enkelt stanna hemma från skolan.

– Jag tror på frivillighet. Vi alla vet det: Man kan inte tvinga någon att lära sig någonting i skolan, säger Matthias Rowe med tillägget att en motivationspsykolog antagligen skulle hålla med honom.

– Mutor då? Vad säger du om det för att få barnen tillbaka till skolan?
– Att använda mutor eller belöningar kan kanske fungera i den meningen att de lockar någon tillbaka till skolan i några dagar. Samtidigt signalerar vi att skolan är något oönskvärd som man behöver muta barn till. Vad får man för bild av skolan då? Och den intrinsiska motivationen [motivation driven av intresse och uppskattning, reds anm.] får inte heller någon näring av yttre belöningar eller mutor, säger Matthias Rowe.

Matthias tror helt enkelt på att en roligare skola skulle göra att fler känner sig delaktiga. En sådan ansats leder antagligen till att skolan behöver bli mer individanpassad också plus att eleverna behöver få en förståelse över att de trots allt behöver jobba för att lära sig nya saker.

Just ordet måste ogillar Matthias Rowe. På kollot finns inga måsten.

– På kollot är allting frivilligt. Många säger att de vill vara med och andra säger att just i dag vill jag ta det lugnt. Vi ledare säger att vi erbjuder saker att göra, förklarar Matthias Rowe och tillägger att han är tydlig med vad som är viktigt för honom på kollot när det gäller allas trygghet och säkerhet.

Flexibelt kollo
Matthias Rowe medger att han har nog en förmåga att få förtroende hos barn och ungdomar, vilket gör att sommarkollot blivit mycket uppskattat. I år är det femte året som 20 ungdomar och runt nio vuxna åker ut till Värmdö för att ha kul tillsammans och skapa en gemenskap. I år är kollot förlagt 1–9 augusti.

– Vi brukar ha en förträff i juni där vi träffas och knyter an till varandra. Man kan som förälder vara kvar på kollot första dagen. Vi kan även åka hem till kollodeltagare före kollot så att det kan vara lättare att vara med sedan, tillägger Matthias Rowe.

Varje år händer det att några deltagare åker hem när de kommer till kollot då den visade sig vara något annat än de förväntat sig eller av annan anledning inte passat bra vid tillfället. Motivation och vilja att delta i kollot bör ändå finnas fastän miljön är kravlös, enligt Matthias Rowe.

– Man behöver ha en förmåga att våga något nytt.

– Vad fick dig att driva sommarkollo för just hemmasittare?
– Jag var hemma hos en elev som var frånvarande från skolan. Jag lyckades inte riktigt och min ingång var att han skulle komma tillbaka till skolan. Många som sitter hemma gör det för att de vill skydda sig mot något i skolan som känns jobbigt, till exempel att de inte får den hjälp de behöver, hamnat efter eller inte har vänner. De har ingen bra kontakt med någon i skolan. Sedan märkte jag att vistelsen på kollot för många haft den effekt att de ville återvända till skolan, säger Matthias Rowe.

Han menar att många vuxna på skolan börjar i fel ände när de försöker få tillbaka en hemmasittare till skolan. Allt tal om skolplikt och tvång gynnar varken skola eller elev menar han.

– Vi behöver lyssna på barnet och komma i kontakt med orsaken till att barnet väljer att vara hemma. Antagligen vinner barnet något på att vara hemma från skolan.