Hjälper arbetsminnesträning?

Tanken om att hjärnan mår bra av att utmanas är långt ifrån ny, och det har länge funnits kunskap om att allt från pianospel till korsord kan ha en positiv effekt på hjärnans förmågor.

– Allmänna effekter finns säkert. Precis som med motion, att man aktiverar funktionerna. Det kan man ju märka själv, att på semestern när man degat en period så går det lite långsammare, menar John Hasslinger, psykolog och projektkoordinator för ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet om bland annat arbetsminnesträning vid adhd.

John Hasslingers forskargrupp är inte den enda som intresserat sig för arbetsminnesträning. På senare år har intresset exploderat, vilket även gjort ett rejält avtryck på marknaden. Träningsprogram med kreativa beskrivningar som “baserat på forskning”, “inspirerat av forskning, “utvecklat i samarbete med forskare” eller “erkänt av forskarvärlden” finns bara en internetsökning bort. Men varför har träning av just arbetsminnet blivit så populärt?

Planering och organisation
Kortfattat kan arbetsminnet beskrivas som förmågan att hålla information i medvetandet samtidigt som man manipulerar den. Informationen kan bestå av saker vi ser eller hör i stunden, eller sådant som plockas fram ur långtidsminnet. Om du exempelvis planerar att ta bussen till affären för att handla måste du tänka igenom när du behöver vara framme, titta efter vad klockan är, försöka dra dig till minnes när bussarna går och räkna ut hur lång tid det tar att gå till hållplatsen. Med hjälp av alla de här bitarna information går det att besluta när du borde bege dig hemifrån. Ju bättre arbetsminne, desto enklare blir planeringen.

Bra vid adhd

Forskningen kring arbetsminne tog fart under 60-talet. Under de följande decennierna noterades fler och fler samband mellan arbetsminne och andra förmågor, som uppmärksamhet, inlärningsförmåga och generell intelligens. Så småningom föddes idén om att ett lågt arbetsminne kunde begränsa de övriga förmågorna. Genom att träna upp det skulle en person kunna få bättre tillgång till sina övriga kognitiva funktioner.

Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet kom flera studier som gav stöd för att antagandet stämde. De som utfört träningen lyckades bättre även på mer avancerade uppgifter, som komplicerade mattetal eller frågor som kräver komplex språkförståelse. Dessutom upptäcktes att barn med adhd som tränat sitt arbetsminne blev mindre hyperaktiva än de som inte gjort det.

Träning via webben
En viktig del av forskningen gjordes av forskare vid Karolinska Institutet, och ledde till lanseringen av programmet Cogmed i början av 2000-talet. Själva programmet består av en uppsättning webbaserade övningar som går att göra framför skärmen, och är designat för att anpassa svårighetsgraden och ständigt ligga på gränsen av vad den som tränar klarar av. Dessutom får den som tränar stöttning av en coach som är utbildad i programmet. Peppningen är en nog så viktig del: Insatsen är ganska omfattande, med 30-45 minuters träning per dag under fem veckor.

Idag är Cogmed (och Robomemo, versionen för barn) Sveriges mest använda program för arbetsminnesträning. Det finns i bland annat skolor, kommuner och landsting över hela landet.

Forskarna oense om generalisering
Tanken bakom Cogmed är precis som med de andra programmen för arbetsminnesträning att förbättringarna ska generaliseras. Det innebär att det ska gå att se framsteg i andra områden, exempelvis att vardagslivet blir lättare. När det gäller barn med adhd kan det handla om saker som bättre skolbetyg eller att föräldrarna tycker att barnen kan koncentrera sig. I dagsläget är det just kring generalisering som åsikterna går isär i forskarvärlden.

Flera stora sammanställningsstudier som publicerats de senaste åren har misslyckats med att hitta stöd för att olika träningsprogram ger positiva effekter inom andra områden.

– Den stora frågan är hur de här färdigheterna generaliseras. Vissa forskare är skeptiska till att det sker, medan andra är positiva, säger Maria Berglund, som är klinisk psykolog och för närvarande genomför en pilotstudie på effekterna av arbetsminnesträning för vuxna med adhd.

Svår träning
Frågan är långt ifrån avgjord, och sannolikt behövs det många fler studier som Maria Berglunds innan något entydigt svar finns.

– Jag gick in i studien förutsättningslöst. Det är jättebra om träningen ger effekt, men om den inte ger effekt är det viktigt att veta det också, säger Maria Berglund.

Hon poängterar att studien inte är avslutad ännu, men några lärdomar har hon redan gjort.

– Det kan vara svårare för vuxna att göra själva träningen. Om man jämför med barn som man sätter framför datorn och säger åt dem att träna, så har vuxna ett livspussel de ska få ihop. De flesta tycker inte att träningen är särskilt kul, det är 30–45 minuter av ganska träiga uppgifter. Det är svårt för vem som helst, men kanske extra mycket för den som har adhd, säger hon.

Som forskningsstödet ser ut för tillfället påpekar Maria Berglund att det även finns andra metoder att rekommendera för den som har nedsatt arbetsminne.

– Det finns alternativ. En viktig del är att jobba med strategier och anpassningar. Att få rutiner för att göra listor, skriva ner saker eller använda smartphones på rätt sätt. Fortfarande är arbetsminnesträning en experimentell metod, så skulle jag säga, berättar hon.

Ökad uthållighet och fokus
John Hasslinger håller med om att evidensläget är oklart, men vill inte avråda från träning. I vissa fall tror han att den kan vara till nytta.

– Det är absolut något man kan använda sig av, och jag kan till och med rekommendera det. Även om generaliseringseffekten kanske inte är så stor så kan det ha en effekt när det gäller mental uthållighet och fokus, säger han.