”Alla barn har rätt till en meningsfull fritid”

Boken heter Autism och adhd i fritidshemmet och är alltså bland annat skriven av lärarna Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd. Tidigare har de även agerat medförfattare till böcker som Autism och adhd i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik och Tydliggörande pedagogik i förskolan.

– Att en pedagogisk tydlighet finns även inom fritidsverksamheten handlar om att alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Boken hjälper läsaren hur man rent praktiskt kan göra tillvaron och miljön på fritids mer begriplig och tydlig för barn med autism och adhd, säger Cajsa Jahn.

Extra problematiskt med större grupper
Det är fler personer än i skolan att interagera med på ett fritidshem. För en elev som har svårt med socialt samspel blir det extra problematiskt att förhålla sig till en större grupp som även består av elever från flera klasser. När avdelningar dessutom slås ihop ökar gruppernas storlek ännu mer.

– Det är en verksamhet som inte alltid har haft den status och det fokus som den förtjänar. Det håller på att ändras, kanske tack vare legitimationskrav för lärare i fritidshem, säger Cajsa Jahn.

Boken är till för alla professioner som arbetar inom fritidshemmet. Men den kan också användas i andra verksamheter som har med barns fritid att göra.

– Tack vare enkla tekniker som visuella stöd, scheman och tydliga instruktioner kan man kompensera för nedsatta funktionsförmågor och anpassa undervisningen och lärmiljön, säger Malin Reuterswärd.

Praktisk handbok
Tanken med boken är att den ska fungera som en handbok, som på ett konkret vis kan användas i arbetet. Den visualiserar exempel på svårigheter som en elev kan ha och händelser som kan uppstå, med beskrivande text och med bilder. Sedan ges situationsanpassade exempel på hur man kan hjälpa eleven.

– Vi kände att det var viktigt att tydligt visa med bilder hur man kan göra och var noga med att bilderna skulle vara enkla, så inte läsaren känner att det är för svårt. Det kan räcka med streckgubbar, det enkla kan göra stor skillnad, säger Malin Reuterswärd.

En del barn behöver hjälp med att mentalt förstå och se framför sig hur dagen på fritids ska bli och med tydliga förberedelser kan pedagogen förklara vad de ska göra, vem som ska leda vilken aktivitet och vad de ska göra på aktiviteten.

– Många barn med autism tackar till exempel nej till saker rätt ofta, delvis på grund av att de inte vet vad det innebär. Så ju bättre man kan tydliggöra vad som kommer att ske, desto större chans att de tackar ja, säger Cajsa Jahn.

Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd säger vidare att det är viktigt att systematiskt bygga in arbetet i sina rutiner.

– Genom att använda visuella hjälpmedel uppstår inte lika många besvärliga situationer och det är något som funkar för alla. Det går inte att vara övertydlig i bildstöd. Ingen tar skada av att veta vad man ska göra, vem som är sjuk denna dag, vem vikarien är eller liknande, säger Cajsa Jahn.

Arbetssättet behöver inte innebära något som alltid sker på individnivå, utan det finns mycket man kan göra som gynnar alla elever. Om en elev sedan skulle vara i behov av ett eget schema så behöver det inte vara avancerat, utan med enkla bilder och elevens namn på schemat kommer man långt.

–  Det gäller att eleverna förstår att de generella reglerna även gäller dem. Sedan är en tydlig pedagogik även bra för pedagogerna. Rutiner, klara besked och en miljö där vikarier som kommer in vet vad som gäller med scheman och rutiner – det skapar trygghet för alla, säger Malin Reuterswärd.

Forskning och erfarenhet som grund
Bakgrunden till boken baseras delvis på forskning, men både Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd har lång erfarenhet av att själva arbeta med barn och elever med autism och adhd. De vill hjälpa andra att kunna tolka isbergen som syns – vad är det som ligger under ytan och varför agerar en elev på ett visst sätt?

– Vårt mål är att man ska vilja bära med sig boken och slå upp saker. Att man går tillbaka för att söka efter information i olika situationer. Den ska inte läsas en gång och sedan är man klar. Det krävs att man förstår vad som är svårt för eleven för att kunna göra något åt det. Många pedagoger tror att elever gör vissa saker för att retas, så boken ger bra insikter kring detta och ger tydliga case på elevbeskrivningar samtidigt som den är lättläst och enkel att hitta i, säger Malin Reuterswärd.

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid och det blir lätt att bli exkluderad om man inte får anpassningar. Någon elev kanske får sitta i ett eget hörn utan att delta och en del föräldrar måste hämta sina barn tidigare för att det blir bråk.

– Vi vill lyfta fram varje förmåga och pratar ofta om arbetsminnet och hur det kan ge sig uttryck hos barnen. Man glömmer ofta bort att det är viktigt med schema även för aktiviteter och annat som sker på fritids. En friare verksamhet som innebär flera val ställer höga krav på de förmågor som dessa elever saknar eller har brister i, säger Malin Reuterswärd.

Fritidspedagogens viktiga roll
Många fritidspedagoger har en annan relation till eleverna, vilket gör att de kan ha större ingång än i skolan till att skapa en förändring. Lärare och pedagoger på fritidshem arbetar mer relationsbyggande och är betydelsefulla personer – inte minst när lek och samspel står i fokus. Dessa personer är en viktig länk när en elev har haft en dålig dag i skolan.

– Det krävs att överlämningen och samverkan mellan skola och fritids blir bättre. När kraven i skolan höjs märks detta tydligt, så det gäller att man vet vad eleven har gjort i klassrummet för att kunna anpassa hur dagen ska fortsätta. Vår förhoppning är att denna yrkeskår kommer att bli glada över en egen bok, dessa betydelsefulla personer som står där när klassrumsdörren är stängd och dagen ännu inte är slut, säger Cajsa Jahn.