Ett undantag för att lyckas

Syftet med bestämmelsen är att elever som annars inte har haft någon möjlighet att nå ett betyg i ett visst ämne ska ha samma förutsättningar som alla andra. Kravet för att omfattas av paragrafen är att eleven ska ha en funktionsnedsättning, fysisk som neuropsykiatrisk, som gör att det kan vara omöjligt att nå kunskapskravet. Om elevens svårigheter kan avhjälpas med särskilt stöd gäller inte paragrafen, utan det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges.

Den betygssättande läraren ska tolka bestämmelsen i förhållande till kunskapskraven för sitt ämne i samråd med rektor, andra berörda lärare och eventuell specialist. Det är ett myndighetsutövande som sker och det är av yttersta vikt att kunna specificera om eleven inte når kunskapskraven på grund av sin funktionsnedsättning eller om det handlar om bristande kunskaper. I dag finns det inte några exakt givna riktlinjer för när bestämmelsen kan tillämpas. Det ska ske från fall till fall och det måste diskuteras och avgöras lokalt. Det ska inte heller framgå i betygsdokumentet om lärarens tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen vid betygssättningen.

Ett betyg ska inte stjälpa en dröm
Lotta Curbo är grundskollärare med över 10 års erfarenhet av att undervisa och handleda barn inom autismspektrum. I dag driver hon Helleborusskolan, en grundskola enligt Lgr-11 för normalbegåvade elever med autismspektrumdiagnos. Hon och hennes medarbetare har arbetat mycket med undantagsbestämmelsen, dess syfte och tillämpandet. Idag känner hon sig trygg i att hennes personal använder paragrafen på ett korrekt sätt.

– Min förhoppning är att eleven ska nå så långt som möjligt och förhoppningsvis kunna studera vidare. Då ska inte ett betyg i hemkunskap eller träslöjd eller matematik kunna stjälpa den drömmen. Förmodligen så kommer inte en elev med F i matte bli matematiker, men kanske kock. Ska hen då inte komma in på kockgymnasiet på grund av ett F i matte? Då kan man ju stjälpa en hel livsdröm och en meningsfull vardag och delaktighet.

På Helleborusskolan arbetar man idag därför med att ta reda på om bristen på att tillgodogöra sig undervisningen för ett E ligger inom funktionsnedsättningen. Det prövas fem olika gånger med olika pedagogiska metoder av två olika pedagoger.

– Relationen till eleven är viktig. Elever med autism kan ha stora svårigheter med att lära sig något från en person den inte tycker om eller inte har relation till. Det behöver man ta hänsyn till.

Borde diskuteras mer
Upptäcker de att en elev har svårt att nå ett enskilt kunskapskrav så upprättas ett åtgärdsprogram. De fem olika prövningsmomenten bestäms av pedagog, elev och förälder. Då bestäms också vilka pedagoger som ska vara inblandade.

– Om eleven trots insatser av särskilt stöd, olika metoder och med två olika pedagogers bedömning inte lyckas konstaterar vi att svårigheten ligger i funktionsnedsättningen. Det är varaktigt och då ska undantagsbestämmelsen tillämpas.

Lotta Curbo beskriver att metoden som skolan har utarbetat har gjort att hon idag inte ser några svårigheter med att använda sig av undantagsbestämmelsen även när eleven är bärare av en dold funktionsnedsättning.

– Undantagsbestämmelsen finns i lagen för att hjälpa. Jag tycker att den ska lyftas upp mer till diskussion. Alla som arbetar i skolan ska vara förtrogen med lagen så att alla har samma möjlighet att lyckas.