Nästa artikel

  • Hannes Theander är undervisningsråd på Skolverket.

Pysparagrafen – ofta missförstådd, ibland missbrukad

Premium Om en elev inte lyckas uppnå delar av kunskapskraven på grund av en funktionsnedsättning, så kan lärare luta sig mot den så kallade pysparagrafen och ändå ge eleven godkänt betyg. Men bedömningarna är svåra och missuppfattningarna många om pysparagrafen. "Jag har full förståelse för att det är jättesvårt att tolka undantagsbestämmelsen", säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket, till Special Nest.

Den kallas pysparagrafen eller undantagsbestämmelsen. Den gör det möjligt för lärare att ge godkänt betyg fastän eleven inte har uppnått alla kunskapskrav i ett ämne, men smala kriterier råder. Den kan bara användas när eleven har en funktionsnedsättning som är den direkta anledningen till att enstaka kunskapskrav inte kan uppfyllas. När terminerna lider mot sitt slut brukar frågorna hopas om pysparagrafen.   ”Jättesvårt att tolka” Skolverket skriver att lärare bara får

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2022-05-06 03:00
Text: 
Josefin Strang
Bild: 
ShutterstockSkolverket
Kategorier: 
Lagstöd
Skola

Liknande innehåll

  1. ”Man får aldrig tillämpa PYS i stället för att sätta in särskilt stöd”
  2. Skollagen Del 3 – PYS
  3. Anpassningar vid nationella prov
  4. Nya kursplaner ska betona faktakunskaper
  5. ”Tuffa teoretiska kunskapskrav punkterar många elevers självbild”
  6. "Kunskapskraven rimmar illa med elever som har AST"
  7. ”Anpassningar behövs på både grupp- och individnivå ”
Annons

Populärt innehåll idag

  1. Värt att veta om dyskalkyli – 5 lästips om en relativt okänd diagnos
  2. ICD-11 på väg till Sverige – vad innebär det?
  3. Ny förening för pappor till barn med npf: "Viktigt med kontaktnät"
  4. Stress och trötthet vid adhd och autism – 6 lästips som kan hjälpa
  5. Så här funkar WISC-testet
  6. Autism inifrån, inte utifrån: Framtiden för forskningen om autism
  7. Detta innebär autistisk utbrändhet: ”Tyvärr väldigt vanligt”