“Lärare ger för låga betyg”

– Det finns en fara med att använda matriser och checklistor i alla moment kring eleven. Lärare måste ha en förmåga att se utanför den mall de kanske använder och istället se helheter då det kommer till den slutliga betygssättningen.

Per Måhl är expert på bedömning och betyg och har arbetat med kvalitetsgranskning av betygssättning på Skolinspektionen. Han menar att lärare måste lära sig att kommunicera väldigt konkret och tydligt om vad eleverna ska kunna, men även börja diskutera mer sinsemellan om hur de hanterar det frirum som finns i styrdokumenten för skolan.

Flera missuppfattningar
2011 infördes ett nytt betygssystem i Sverige, där det blev fler betygssteg och nya kunskapskrav. Tanken var att medvetet minska betygsinflationen så att eleverna som går ut med toppbetyg bara är de absolut bästa. Per Måhl menar att det fortfarande finns flera missuppfattningar gällande tolkningarna av det.

– Jag får ofta frågan om eleven måste kunna allting i det centrala innehållet. Hur man som lärare ska veta vad de måste kunna. Regelsystemet säger att det centrala innehåll som finns angivet i kunskapskraven måste de kunna något om, allting annat är undervisningsdelar. Men det här har inte lärare koll på.

En andra missuppfattning som Per Måhl tar upp är bristen på helhetsbedömningar.

– Lärare får inte samla på sig en massa enskilda bokstäver, ett E här och ett B där och tro att de sedan ska slå ut ett medelvärde. All information som läraren har måste hen smälta om till ett enda omdöme och sedan placera in eleven på den betygsnivå som ligger närmast till hands.

Läraren måste alltså, efter flera olika testningar, fundera över en sammanvägd bedömning av elevens kunskaper. Är de grundläggande, goda eller mycket goda? Dessutom ska eleven kunna föra enkla resonemang som till viss del för en diskussion framåt för E, utvecklande och relativt väl underbyggda resonemang för C eller välutvecklade och nyanserade resonemang för A.

– Det är här det kan bli knepigt eftersom en del lärare tror att om eleven har några enstaka kunskaper om judendomen så ska det inte spela någon roll om eleven är mycket duktig på hinduismen. Men var står det? Ingenstans. Det står bara att läraren ska göra examinationen och sammanfatta kunskaperna, säger Per Måhl.

I ett sådant fall kan läraren bestämma sig för att ja, det var inte så bra med judendomen men eleven hade mycket goda kunskaper inom hinduism och islam så jag sätter A i alla fall, enligt Per Måhl.

– Det man har sett är att lärare idag tar mer hänsyn till det minst goda resultatet och låter det slå igenom i betygssättningen, och det finns det inget stöd för i styrdokumenten.

Vad ska mätas?
Men hur kan vi då garantera att vi verkligen mäter rätt kunskaper, och finns det några risker med att lärare missuppfattar det nya betygssystemet?

Per Måhl menar att det är viktigt att lärare tänker till vad det är de ska mäta vid prov och bedömning.

– Ska vi bedöma en elevs läsförmåga så kan vi inte låta eleven lyssna på texten i stället. Här måste lärare tänka till. Vi har ibland en förmåga att bli så snälla att vi sätter validiteten ur spel för att vi försöker vara hjälpsamma. Det är min bestämda uppfattning att man inte hjälper mindre kunniga elever på det sättet, säger han.

Anpassningar i undervisningen är något annat, menar Per Måhl.

– Anpassa kan man göra nästan hur mycket som helst. Däremot är det många lärare som missuppfattat undantagsbestämmelsen.

Undantagsbestämmelsen innebär att en lärare kan bortse från enstaka delar av kunskapskrav om eleven har en funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden av permanent natur som utgör ett direkt hinder och alla typer av särskilt stöd testats.

– Men du får inte ta bort uppgifterna som ger dig rätt information om eleven. Man får inte bortse från kunskapskrav redan i uppgiften, då blir konsekvensen att de här eleverna övar mindre på att läsa än vad de borde göra.

Undantagsbestämmelsen tillämpas enbart i samband med terminsbetyg och slutbetyg.

– Det är enskilda lärare som får använda undantagsbestämmelsen och det finns inga krav på skriftlig dokumentation. Det kan finnas en risk att man använder undantagsbestämmelsen istället för att sätta in särskilt stöd, och det är inte avsikten.

Svårt i konkurrensen
Det finns en risk med att betygssystemet inte är förankrat och tryggt hos lärare som ska tillämpa det, anser Per Måhl.

– Lärare är idag återhållsamma med höga betyg. Om några år när de är mer varma i kläderna kring betygssystemet kommer de att sätta fler höga betyg.

När det gäller konkurrens till vidareutbildningar, på gymnasium, universitet och högskolor säger han:

– Så länge elever konkurrerar med dem som är från samma årskull så gör det inget, men om de väntar några år så blir det svårare. Dagens elever kommer med all trolighet att ha lägre betyg än de som utexamineras från grundskola och gymnasium om några år.