Ny kartläggning: Bättre stöd behövs för elever med språkstörning

Cirka 10 000 elever i grund- och gymnasieskolan har en grav språkstörning*. Gruppen språkstörning generellt är mycket större. Trots antalet elever med problematiken har nästan hälften (48 procent) av skolhuvudmännen inte koll på hur många elever med grav språkstörning de har eller var de finns i skolsystemet. Tre av fyra gymnasieskolor saknar särskilda alternativ för elever med språkstörning och motsvarande siffra för grundskolan är 70 procent. Det visar SPSM:s kartläggning om kompetensen kring språkstörning i Stockholms, Uppsala och Gotlands län. Resultatet presenterades på ett seminarium onsdagen den 6 december.

– Kartläggningen gjordes under 2016–2017 och bestod av en enkät till regionens 35 kommuner. Svarsfrekvensen är 94 procent, vilket indikerar att skolhuvudmännen ser frågan om språkstörning som viktig, säger Ann Jacobson, rådgivare på SPSM Östra regionen.

Från kartläggningen framgår att skolhuvudmän har ett stort behov av kompetensutveckling för att kunna erbjuda en verksamhet där elever med språkstörning kan nå målen för sin utbildning.

"Stödet inte jämlikt över landet"
Idag ser stödet till barn och unga med språkstörning olika ut beroende på i vilken skola man går och var i landet man bor. Var sjätte skolhuvudman i SPSM:s kartläggning har ingen profession mot inriktning tal och språk. Utifrån kartläggningen har SPSM tagit fram en strategi för utveckling av språk och stöd till elever med språkstörning.

– Vi har ett stort jobb att göra. Vi kommer att fortsätta inventera och analysera behovet hos huvudmän i förskolor och skolor, och vi måste tänka hela landet. Under våren 2018 ska vi göra en nationell kartläggning för att systematiskt säkerställa ett likvärdigt stöd för hela landet, säger Åsa Vikström, rådgivare på SPSM Norra regionen.

SPSM ska också tillsätta SIS-medel, bidrag för särskilda insatser i skolan, för att utveckla stödet och öka samverkan mellan kommunerna.

– Jag välkomnar den nya strategin att se behovet av stöd och rådgivning och jobba med statsbidraget för att säkerställa att kompetensen finns. Det man kan se i SPSM:s utredning är att stödet inte jämlikt över landet. De som bor nära SPSM:s skolor söker dit. Slumpen eller en flytt ska inte avgöra stödnivån. Man måste få samma förutsättningar för skolgång oavsett var man bor eller vilka föräldrar man har. Det måste finnas en struktur som levererar det, säger Helene Öberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet hos utbildningsminister Gustav Fridolin, som också säger att sex miljarder kronor ska tillföras i medel för undervisning och skolhälsa under 2018.

"En tyst funktionsvariation"
I en paneldebatt ledd av SPSM:s generaldirektör Fredrik Malmberg där företrädare från Sveriges kommuner och landsting (SKL), riksförbundet DHB, resursskolan Brageskolan och Utbildningsdepartementet deltog diskuterades vikten av en fungerande elevhälsa i förskola och skola, förebyggande arbete, resursfördelning, utbildning i funktionsnedsättningar på lärarutbildningarna och inte minst upptäckten av språkstörning i tid.

– Vi måste öka kunskapen och kompetensen. Logopeder måste med i elevhälsan också, en viktig funktion för alla elever men framförallt för elever med språkstörning. Medvetenheten är större idag. Idag vet man på många håll vad språkstörning är, det är ett steg i rätt riktning att funktionsnedsättningen finns och erkänns, säger Anna Gabrielsson, generalsekreterare på DHB.

– Att förstärka resursdelen i elevhälsan är ett sätt att möta de ökade kraven och den ökade medvetenheten. Både fler funktioner och fler personer i elevhälsan, säger Per-Arne Andersson på SKL.

– Jag tror att det är viktigt att föra upp frågan kring grav språkstörning. Det är en tyst funktionsvariation. Det är inte eleverna som stökar och bökar, utan de kan uppfattas som blyga och det är väldigt svårt att upptäcka dem. Det man behöver som skolhuvudman är att få verktyg att upptäcka tecknen. Och börja tidigt, det är på förskolan vi ska börja, säger Marie Tiedemann, rektor på Brageskolan.

– Vi fortsätter jobba på, och tar med oss allt vi fått idag, säger Ann Jacobson, rådgivare på SPSM.

"Lägg inte ansvaret på eleven"
Anna Båve Schultz har själv en språkstörning och hade under sin skoltid önskat mer stöd och hjälpmedel för att tillgodogöra sig utbildningen. Hon beskriver skoltiden som jobbig, både det sociala och inlärningssituationerna. Trots att lärarna försökte med egna läromedel och metoder upplever hon att tiden att lära sig inte fanns.

– De försökte banka in informationen, men jag behöver andas in den.

Hennes råd till elever med språkstörning är tydligt.

– Du är inte onormal, du är vanlig. Skäms inte över språkstörningen, äg den.

Och till lärare har hon ett tänkvärt budskap.

– Lägg inte ansvaret på eleven. Det finns utlärningssvårigheter också, inte bara inlärningssvårigheter.