I Lärarförbundets rapport När tryggheten brister, som publicerades i våras, svarade 16 procent av de tillfrågade högstadielärarna att de hade utsatts för fysiskt våld minst en gång det senaste året. Det kunde handla om att bli knuffad, riven, spottad på eller motta slag. Samma rapport visade att 42 procent av lärarna i högstadiet hade varit utsatta för verbalt våld flera gånger de senaste två åren, till exempel att ha mottagit nedvärderande, hotfulla eller obehagliga kommentarer. Dessutom uppgav var fjärde högstadielärare att de vid flera tillfällen de senaste två åren hade varit med om hotfulla situationer, bland annat att elever hade betett sig aggressivt eller haft sönder saker. Situationen är liknande för lärarna på låg- och mellanstadiet, vilket framgår av Lärarförbundets rapport Häll käften kärring som släpptes i november. Där svarade 72 procent av lärarna att de minst en gång de senaste två åren hade utsatts för verbalt våld av elever, hela 45 procent av lärarna hade varit med om fysiskt våld vid minst ett tillfälle.
– Det är ett skrämmande resultat som visar att hot och våld mot lärare är väldigt vanligt i hela skolan, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande på Lärarförbundet, till Special Nest. Hon fortsätter:
– Varje lärare som utsätts för hot och våld är en lärare för mycket. Problemet är att det saknas pengar i skolan. Lärarna är för få och elevhälsan är inte tillräckligt utbyggd – vissa skolor har tillgång till exempelvis specialpedagoger och skolsköterskor någon gång i veckan.
”Förändrat samhällsklimat”
Hot- och våldssituationerna får digra konsekvenser. I den förstnämnda rapporten meddelar 34 procent av högstadielärarna att problemen med hot och våld gör att studieron blir lidande. Närmare var femte högstadielärare funderar på att sluta på grund av problemen, vilket bör sättas i relation till att Sverige brottas med en brist på lärare. Noterbart är att 23 procent av lärarna – alltså nästan var fjärde deltagare – uppgav att de minst en gång under de senaste två åren hade varit med om verbalt våld från vårdnadshavare. Läsaren av denna text kanske ställer sig frågan: vad beror detta på, vad säger det om skolans status att så pass många vårdnadshavare verkar rikta hotfulla och kränkande kommentarer till skolpersonal?
– Vi har fått ett förändrat samhällsklimat. Det är idag vanligare att vuxna människor slänger ur sig saker, är elaka och hotar varandra på sociala medier. Det har blivit ett samhällsproblem, säger Johanna Jaara Åstrand och fortsätter:
– Om någon vårdnadshavare går över gränsen tycker vi att skolorna bör markera och faktiskt förbjuda personen från att få vistas i lokalerna. Sådana här oacceptabla beteenden är ett stort arbetsmiljöproblem för lärarna och måste få ett stopp.
Det är svårt att säkert säga om förekomsten av hot och våld mot lärare har ökat över tid.
– Det finns siffror som åtminstone antyder att så är fallet, och att det inte beror på ökad benägenhet att anmäla. Vi tror att mörkertalet är stort, säger hon.
Ny studie om orsakerna
Lärarförbundets nyss nämnda rapporter vittnar alltså om att hot och våld mot lärare är vanligt förekommande, men det saknas kunskap om hur och varför sådana situationer uppstår. Ilse Hakvoort och Sofia Persson, båda forskare verksamma vid Göteborgs universitet, ska nu påbörja ett treårigt forskningsprojekt för att undersöka precis detta.
– Tidigare har det i huvudsak gjorts kvantitativa ”hur vanligt är det”-studier. Vi vill göra en mer ingående och djupare studie om vad som ligger bakom dessa situationer, vilket stöd som läraren får från skolorganisationen och vad huvudmännen gör åt saken, säger Ilse Hakvoort till Special Nest.
Fyra skolor ingår i studien
Ilse Hakvoort och Sofia Persson ska fokusera på fyra högstadieskolor som har haft problem med hot och våld men som har lyckats vända den negativa utvecklingen. De ska intervjua lärare, rektorer, fackliga skyddsombud och säkerhetsansvariga, liksom undersöka skolornas arbetsmiljö- och trygghetsplaner. En avsikt med studien är att ta reda på lärarnas syn på var gränsen går för skarpa hot- och våldssituationer: vilken typ av incidenter anser de måste anmälas till rektorn inom ramarna för arbetsmiljöarbetet, och vilka lägen tycker de är ”rimliga” och ingår i läraruppdraget?
– Det är möjligt att det talas mer om hot och våld bland lärare idag, i likhet med att hot och våld också diskuteras som arbetsmiljöproblem inom andra yrken. Men hur lärare uppfattar olika situationer vet vi inte innan vi har intervjuat de enskilda lärarna, säger Sofia Persson.
Vill se mer resurser
För att få bukt med problemen efterfrågar Lärarförbundet mer riktade resurser till skolan. I rapporten När tryggheten brister svarar lärarna att mindre klasser och fler vuxna skulle kunna bidra till att minska förekomsten av hot och våld mot lärare i skolan. Det behövs inte bara anställas fler lärare utan också socialpedagoger, elevassistenter och annan skolpersonal som kan komplettera lärarna och avlasta mellan lektionerna, menar Johanna Jaara Åstrand.
– Med mer resurser får vi en ärlig chans att arbeta förebyggande och skapa mer tillitsfulla relationer mellan skolan, eleverna och deras vårdnadshavare. Genom att investera nu kan samhället spara pengar på sikt eftersom man då kan bryta trenden med höga sjukskrivningstal och ständiga nyrekryteringar i skolan, säger hon.
Nationell plan med mobilrestriktioner
I maj presenterade den S-ledda regeringen en nationell plan för mer trygghet och studiero i skolan. Planen innehöll en uppsättning åtgärder, till exempel att Skolverket ska ta fram ett stöd för skolors kommunikation och samarbete med vårdnadshavare. En annan åtgärd är att skolans huvudman ska få ett tydligare ansvar för hanteringen av klagomål vid incidenter. Enligt planen ska vårdnadshavare få information om skolans ordningsregler och lärarnas möjligheter att omhänderta mobiltelefoner ska öka. En annan åtgärd är att mobiltelefoner inte får användas under lektionstid såvida inte läraren har gett instruktioner om detta. Johanna Jaara Åstrand anser att politikernas nationella plan delvis skjuter bredvid målet:
– Vissa inslag i planen är bra och efterfrågade, till exempel att anmälningar ska gå till huvudmannen och inte direkt till Skolinspektionen, vilket kan göra att man snabbare kan komma fram till åtgärder och ta hand om det eventuella problemet. Men handlingsplanen hade varit trovärdigare om den också hade säkerställt mer ekonomiska möjligheter för skolan att jobba förebyggande och kompensatoriskt.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Så här funkar WISC-testet
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Så fungerar adhd-medicin
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor