Nästa artikel

Hej, det pratas om npf-anpassade skolor och npf-vänliga klassrum. Hur skapar man ett sådant?

En fungerande lärmiljö bygger på faktorer som främjar det som fungerar, det som är friskt och bra, snarare än att leta efter det som orsakar problem. I npf-vänliga miljöer så har de elever som har npf fått vara med och tänka till vad som är bra för just dem. Lustigt nog visar det sig ofta att mycket som är bra för en elev med npf är bra för många fler elever i klassrummet, oavsett om de har diagnoser eller inte. En del pratar om avskalade miljöer utan bilder och saker på väggarna. Jag har inte sett att elever har behov av det. Det ser sällan ut så i elevernas hemmiljö. Därför tror jag att det, som mycket annat, är helt individuellt. Fråga gärna eleven här också.

Här kommer några tips som du kan använda för att uppnå en mer fungerande lärmiljö:

Kunskap är nyckeln! Det finns massor av utbildningskonferenser om npf att ta del av helt gratis på nätet. Lägg 15 minuter per dag på att fortbilda dig själv utifrån intresse. Med kunskap kommer förståelse och lösningsfokus. Läs Special Nest, den skapar en helhetsbild! 

Samarbeta med vårdnadshavare. Skapa en vinnande relation. Ta dig tid att lyssna. Föräldrar till barn med npf har levt med barnet och vet ofta vad som fungerar bra och mindre bra i olika sammanhang. Det är skillnad på barn i hemmiljö och skolmiljö. Ta föräldrarna till hjälp och fundera över hur olika insatser kan omsättas till skolmiljön.

Lyssna på eleven. Många gånger har eleven lösningen på ett problem och vi behöver inte korrigera annat än lösningen som eleven hade. Så starta med eleven. Fråga och lyssna på svaret!

Bemötande. Ett barn med npf har svårigheter som inte kan uppfostras bort. Vi behöver kompensera för bristande förmågor och vi behöver lära barnet förmågorna. Det hjälper inte att bli arg, det smittar bara. Ett lugnt, tydligt, varmt och tryggt bemötande skapar förutsättningar för barnet att lita på dig.

Aktivera mera! En god relation till eleven är a och o för att kunna stötta och hjälpa även då det blir tufft i skolmiljön. Delta i andra aktiviteter än du är schemalagd till med dina elever. En vänd-tia eller en fotbollsmatch på rasten med en elev med npf kan göra stor skillnad i relationen. Kanske får du till ett ”walk-and-talk” och plötsligt visade eleven att hen kunde något du inte sett på lektionen. Det vi sätter in på relationskontot kan vi också hämta ut.

Starta och avsluta på samma sätt. En gemensam morgonrutin som alla elever känner till skapar trygghet, gärna något som inte avbryts om någon elev är sen. En aktivitet man bara kan glida in i. Avsluta med en sammanfattning av lektionen som en markering att morgonrutinen är slut.  Tala alltid om vad som ska hända sedan.

Förutsägbarhet. Se till att alla dina elever har svar på de obligatoriska frågorna innan de börjar arbeta, till exempel vad de ska göra, på vilket sätt och varför.

Tydliga mål. Visualisera. Sätt ett tydligt mål även för dig som lärare.

Tid. Förtydliga tiden. När är det arbete? När är det paus? Visa på en klocka. Ställ en timer.

Anpassa kravsituationen. Ta inte bort något utan att ersätta det med något annat.

Tydlighet. Skriv i uppgiften vad som förväntas och vad som ska finnas med. Ge tydliga ramar och riktlinjer.  

Visualisera. Rita eller skriv det du vill ha sagt, visa på en smartboard eller tavlan. Hittar du en film som kan förstärka det du vill förmedla, använd den. Ge eleverna något att hänga upp det du säger på.

Beredskap. Tänk igenom din lektion från början till slut. Vad kan vara svårt? Var och när kan de vuxna i klassrummet behöva befinna sig på olika ställen? Att stå i kö för att tvätta penslar kan vara betydligt svårare än att sitta i bänken och måla.

Förstärkningar. Beröm. Belöna. Då visar du vad som är rätt.

Fokus på rätt sak. Visa med hela din kropp. Vill du att eleven ska fokusera på arbetsuppgiften så titta på arbetsuppgiften då du går fram till eleven. Vill du att eleven ska fokusera på dig. Titta på eleven.

Alternativa läroverktyg. Vad kan man erbjuda för hjälp som kan kompensera vissa svårigheter?

”Skala” eleven. Rita en skala och låt eleven använda den. Skalan kan ge svar på det mesta som eleven inte klarar av att uttrycka med ord. Ett exempel kan vara att vid 0 vill eleven sova, vid 10 springa ett maraton. Att peka på nummer två får oss att förstå att just nu behöver kravnivån anpassas, annars kan eleven hamna i kaos.

Gör mer av det som fungerar. Lägg på minnet vad som fungerar, och gör dessa övningar ofta. Samma övningar skapar trygghet. Det måste inte hända nytt hela tiden.

Scheman. Använd tydliga scheman, både på bänken och på tavlan, och gärna med ett visuellt stöd av den bok man förväntas plocka fram

Punktlistor. Vad eleven ska göra på lektionen. Det kan räcka med den post it-lapp. Det ger en skön känsla av kontroll att få stryka över det man är klar med. Det ger också läraren en bild av att eleven arbetar.

Alternativa kommunikationsmedel. Får du inte svar muntligt av en elev, skriv ett sms, mejla, skicka ljudfil, använd film.

Annons