Nästa artikel

Några minuters medveten andning per dag kan bidra till ökat lugn, bättre koncentration och mer glädje. För personer med adhd, autism och andra kognitiva funktionsnedsättningar kan mindfulnessträning vara ett verktyg för livet. – Vi har mycket större förmåga att påverka vår hjärna än vad vetenskapen tidigare har trott, säger Ola Schenström, läkare och expert på mindfulness.

KORT OM MINDFULNESS

- Mindfulness är ingen behandlingsmetod, utan ett förhållningssätt som går ut på att medvetet rikta in uppmärksamhet på ett valt område, exempelvis andningen eller olika kroppsdelar.

- Genom att träna upp förmågan att fokusera, blir du mer uppmärksam och medveten, och lär dig att minska stress och att fokusera på det som är viktigt.

- Några av fördelarna med att vara mindful, eller medvetet närvarande, är mindre stress och oro, bättre sömn, större tålamod med dig själv och andra och ökad glädje och balans i livet.

- Personer med NPF har ofta nedsatt kognitiv kontroll. Mindfulness kan hjälpa dig med NPF att få bättre uppmärksamhetsförmåga, släppa irrelevanta tankar och hantera och reglera känslor och impulser.

- Träningsmetoderna i mindfulness har sitt ursprung inom buddhismen. Den amerikanske läkaren Jon Kabat-Zinn har sedan 1970-talet utvecklat mindfulness till västerländska förhållanden och gjort den sekulär.

- Mindfulness kallas även medveten närvaro, och används i dag brett inom hälso- och sjukvården, liksom inom idrotten, i ledarskap, personalutveckling och skolan.

Källa: Ola Schenström, läkare och grundare av Mindfulnesscenter

Mindfulness, på svenska även kallat medveten närvaro eller uppmärksamhetsträning, är ett förhållningssätt som används allt mer inom såväl vården som olika terapiformer. I all sin enkelhet är mindfulness att medvetandegöra andetagen och att vara närvarande och fokuserad på det som du företar dig. Därför kan det utövas i vardagliga aktiviteter; allt i från när du står och diskar till att du viker tvätt.

Regelbunden träning har i ett stort antal studier visat sig ge sänkta stressnivåer, minskad nedstämdhet och ångest, ökad förmåga att koncentrera sig samt ökad livskvalitet.

– Många som har adhd har svårt att fokusera under längre stunder och upplever att de har dåligt minne. Mindfulness påverkar positivt nätverk i hjärnan som är försvagade vid adhd och stärker koncentration och arbetsminne. Det är ett redskap för livet, säger Ola Schenström.

 

Mindfulness – ett självklart val i framtiden?

Ola Schenström är läkare sedan 35 år och en av de ledande experterna på mindfulness i Sverige. Han är författare till boken ”Mindfulness i vardagen – vägar till medveten närvaro” och utbildar i mindfulness över hela landet.
Han menar att medicin många gånger skrivs ut på för lösa grunder till personer med NPF-problematik, och ser mindfulness som ett välbehövligt komplement.

– Har du tränat upp din hjärna, så har du ju det. Förmågan att hantera livet bättre finns där, på lång sikt. Men slutar du ta din medicin, slutar den att verka direkt, säger Ola Schenström.

Ännu är forskningen bara i sin linda när det gäller effekterna av mindfulness på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men resultaten ser lovande ut.

– Forskningen får bevisa att det fungerar. Men jag tror att mindfulness i framtiden kommer att vara en integrerad del i träningen för personer med adhd och add. Det finns exempel på såväl barn som vuxna som tränat mindfulness intensivt och fått påtaglig förbättring av sina symtom, säger han.

 

Bättre sömn och mindre stress

Personer med NPF kan många gånger uppleva mer stress än andra, eftersom de oftare möter situationer i vardagen som de tycker är svåra att hantera. De studier som finns på mindfulness och NPF visar positiva resultat, bland annat bättre sömn och minskning av aggressivitet, stress och självskadebeteende.

Region Skåne publicerade förra året en rapport om effekterna av mindfulnessträning för vuxna med funktionsnedsättning, däribland autismspektrumtillstånd (AST). Man fann att deltagarnas upplevelse av stress minskade och att deras förmåga till stresshantering ökade.
I rapporten betonas hur viktigt det är att anpassa mindfulnessträningen till individen, vilket Ola Schenström också förespråkar.

– Personer med kognitiva funktionsnedsättningar har ett annat utgångsläge med bristande uppmärksamhet. Därför behöver man ha betydligt kortare övningar i början, som man efterhand kan trappa upp. Det kan räcka med en minut i stället för tio, säger han och fortsätter:

– Det är lätt att tankarna och uppmärksamheten far iväg. Det är inget fel, utan helt normalt. Gå då bara tillbaka till andningen och hur den känns i kroppen eller till det du gör. Ju mer du tränar, desto bättre blir du på att hålla kvar uppmärksamheten, säger Ola Schenström.

Varför är det så bra att kunna hålla kvar sin uppmärksamhet?

– Hur vi känner och reagerar i olika situationer beror på hur vi tolkar sinnesintryck, kroppsliga förnimmelser, tankar och känslor. Mindfulnessträning hjälper oss att bli mer medvetna om våra tolkningar, vilket leder till minskad stress och bättre förmåga att hantera stressiga situationer.

Har du något råd till personer med NPF som vill testa mindfulness?

– Ge inte upp! Regelbundenhet spelar stor roll. Träna gärna lite och ofta! Genom att träna regelbundet tränar du upp nervkretsar i hjärnan som fungerar som din ”uppmärksamhetsmuskel”. Kanske behöver du stöd från en förälder eller en instruktör för att hålla disciplinen.
 

Men om det känns omöjligt..?

– Tankar som fladdrar och känslan att vilja göra något annat är naturligt. Autopiloten träder in, inte för att det är det bästa för dig, utan för det är vad du är van vid. Ge alltså inte upp för tidigt, utan fortsätt och ha förtröstan att det ger effekt. 

ÖVNING: ”ANDNINGSANKARET”

Att kunna andas medvetet är det viktigaste verktyget inom mindfulness. En enkel övning är ”andningsankaret”, som kan vara så kort eller lång du önskar. Börja med en minut ett par gånger om dagen. Andningsankaret kan du använda när som helst på dagen – i skolan, när du står i kö och känner irritationen komma krypande, eller när du utför en monoton syssla som du tycker är tråkig. 

1. Följ din andning, just hur den känns hela vägen in genom näsborrarna och ner genom luftstrupen till magen.

2. Känn sedan luften hela vägen ut igen.

3. Du ska inte påverka din andning, utan bara känna hur den känns i kroppen.

4. Far uppmärksamheten iväg, så för bara uppmärksamheten vänligt och mjukt tillbaka till andningen.

Källa: Ola Schenström

Kategorier: 
Metoder
Annons