Melatonin hjälper allt fler att somna

Allt fler personer med adhd eller autismspektrumsyndrom hittar nyckeln till en god natt genom melatonin. Antalet patienter som får melatonin i någon form utskrivet på recept har mer än fördubblats mellan åren 2011 och 2015, enligt statistik från Socialstyrelsen. För barn och ungdomar under 18 år med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är den procentuella ökningen ännu större.

– Det första man ska göra för sina patienter med sömnstörningar, efter en noggrann sömnananmes och uteslutande av kroppliga orsaker, är att ge sömnhygieniska råd och följa upp dem, samt vid behov skicka en remiss till arbetsterapeut för utprovning av tyngdtäcke. Men därefter faller valet på melatonin, som är atoxiskt, och saknar signifikanta biverkningar, säger Ulf Brettstam, överläkare vid Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Höglandssjukhuset Nässjö.

– Det saknas visserligen vetenskaplig evidens för att ge melatonin till barn. Men så är också fallet för alla sömnläkemedel, eftersom det av etiska skäl inte görs mycket kontrollerade studier på barn. Klinisk beprövad erfarenhet har vi dock mycket av när det gäller melatonin. Det har god effekt för majoriteten av patienterna.

Receptbelagt i Sverige
För ett tjugotal år sedan kunde man köpa melatonin fritt i Sverige som vilket kosttillskott som helst. Så är det fortfarande i till exempel USA. Men här hemma kräver numera svensk lagstiftning att melatonin klassificeras som ett läkemedel. Därmed behövs ett läkarrecept för att få tillgång till melatonin.

Det enda melatoninläkemedel som är godkänt av Läkemedelsverket är egentligen Circadin. Det är en depotberedning som frisätter melatonin långsamt under flera timmar, och från början utvecklat för att hjälpa äldre personer som ofta vaknar under natten.

– Vi vet erfarenhetsmässigt att Circadin inte har lika bra effekt som kortverkande ren melatonin på unga med sömnstörningar. Circadin kan dessutom ge en ”hang-over” effekt på morgonen, säger Ulf Brettstam.

Ingår inte i högkostnadsskyddet
Ett annan problem med Circadin är att det inte ingår i högkostnadsskyddet, vilket krävs för att ett läkemedel ska vara gratis för alla under 18 år. Däremot ingår kortverkande melatonin i högkostnadsskyddet, trots att de rent formellt  inte räknas som godkända läkemedel, eftersom inget företag har velat bekosta de studier som krävs för ett godkännande. Tidigare har det därför varit ganska krångligt att få recept på kortverkande melatonin (förutom i form av flytande lösning). Det har krävt en så kallad licensansökan, som måste beviljas av Läkemedelsverket i varje enskilt fall. Men numera finns det möjlighet att förskriva melatonintabletter inom högkostnadsskyddet utan en licensansökan.

– Det är en utveckling som kan bli gynnsam för patienter och vårdnadshavare, både biverkningsmässigt och kostnadsmässigt, menar Ulf Brettstam.

Omtvistat ämne
Alla ser dock inte lika positivt på den ökade förskrivningen. Det har under några år pågått en ganska intensiv debatt i svenska medier om eventuella risker med melatonin.

Den främsta invändningen mot en alltför frikostig användning är att det saknas kunskap om långtidseffekterna. Visserligen är melatonin ett kroppseget ämne, men det behöver inte betyda att det är helt ofarligt då det tillsätts utifrån. Den stora kliniska erfarenhet som finns idag tyder inte på några risker, men faktum kvarstår – det saknas vetenskapliga långtidsdata.