Nästa artikel
-
Forskaren Elisabeth Nilsson Jobs ser en tydlig trend: många väljer att kalla sig själva för autister istället för att säga att de har autism.
Premium Ord som neurotypisk, neurodiversitet och neuromångfald hörs allt oftare i samtal om autism, adhd och andra diagnoser. Men vad betyder begreppen egentligen, och hur ska de användas? För att reda ut frågan har Special Nest talat med Elisabeth Nilsson Jobs, forskningsspecialist och utbildningsansvarig vid KIND, Karolinska Institutet.
Under lång tid har autism och adhd ofta beskrivits som störningar eller sjukdomar, något avvikande från en tänkt norm. Den synen har skapat stigma, och ofta härstammat från forskare och andra yrkesverksamma utan egna diagnoser och inifrånperspektiv. En del har inga problem med att använda diagnosbegreppen, men för andra känns det mer laddat. – Många känner att man utpekas som ”onormal” när man tillhör en diagnosgrupp, och det har föranlett en önskan om en annan vokabulär,
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Behandling med bumetanid kan vara fördelaktig för vissa barn med autism – enligt unik svensk studie: "Ett värdefullt framsteg"
- Ny forskning om svårbedömda grupparbeten – kan blyghet tolkas som okunskap?
- Nytt vårdstöd ska korta adhd-kön till vuxenpsykiatrin
- Intryckskänslighet vid autism – 7 intressanta lästips
- ”Vi är först ut med ett serviceboende helt anpassat för autism"
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer