Nästa artikel
-
Forskaren Elisabeth Nilsson Jobs ser en tydlig trend: många väljer att kalla sig själva för autister istället för att säga att de har autism.
Premium Ord som neurotypisk, neurodiversitet och neuromångfald hörs allt oftare i samtal om autism, adhd och andra diagnoser. Men vad betyder begreppen egentligen, och hur ska de användas? För att reda ut frågan har Special Nest talat med Elisabeth Nilsson Jobs, forskningsspecialist och utbildningsansvarig vid KIND, Karolinska Institutet.
Under lång tid har autism och adhd ofta beskrivits som störningar eller sjukdomar, något avvikande från en tänkt norm. Den synen har skapat stigma, och ofta härstammat från forskare och andra yrkesverksamma utan egna diagnoser och inifrånperspektiv. En del har inga problem med att använda diagnosbegreppen, men för andra känns det mer laddat. – Många känner att man utpekas som ”onormal” när man tillhör en diagnosgrupp, och det har föranlett en önskan om en annan vokabulär,
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Värt att veta om dyskalkyli – 5 lästips om en relativt okänd diagnos
- ICD-11 på väg till Sverige – vad innebär det?
- Ny förening för pappor till barn med npf: "Viktigt med kontaktnät"
- Samir Badran om adhd-diagnosen: "Jag har problem med struktur i mitt liv"
- Så kan föräldrar hjälpa barn att utmana social ångest
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Diagnosen PDA används trots kritik