Nästa artikel
-
Forskaren Elisabeth Nilsson Jobs ser en tydlig trend: många väljer att kalla sig själva för autister istället för att säga att de har autism.
Premium Ord som neurotypisk, neurodiversitet och neuromångfald hörs allt oftare i samtal om autism, adhd och andra diagnoser. Men vad betyder begreppen egentligen, och hur ska de användas? För att reda ut frågan har Special Nest talat med Elisabeth Nilsson Jobs, forskningsspecialist och utbildningsansvarig vid KIND, Karolinska Institutet.
Under lång tid har autism och adhd ofta beskrivits som störningar eller sjukdomar, något avvikande från en tänkt norm. Den synen har skapat stigma, och ofta härstammat från forskare och andra yrkesverksamma utan egna diagnoser och inifrånperspektiv. En del har inga problem med att använda diagnosbegreppen, men för andra känns det mer laddat. – Många känner att man utpekas som ”onormal” när man tillhör en diagnosgrupp, och det har föranlett en önskan om en annan vokabulär,
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Skolbibliotekarie med autism: ”Just precis det här som jag kan”
- Så här funkar WISC-testet
- Inte vanliga utbrott: Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown
- ”Appen löser inte allt – men den kan ta bort vardagsfriktion”
- Klubbat och klart: Nationellt mobilförbud i skolan
- Allt mer fokus på samspelet mellan funktion och miljö vid autism och adhd
- ”Föräldrar till barn med npf måste flytta berg – jag vill hjälpa dem att göra det”