Boken Nördsyndromet – allt du behöver veta om Aspergers syndrom riktar fokus på hur det är att leva med Aspergers syndrom som drabbad och som anhörig, i olika faser av livet: som barn, tonåring och som vuxen på arbetsmarknaden. Den innehåller såväl konkreta tips och information som humorfyllda exempel ur verkligheten.
Min äldste son har Aspergers syndrom. När han började tala sa han inte: ”Mamma, titta solen.” Han sa: ”Se mor, gryningen är på väg.
”Min son, tänkte jag stolt. Vilken språkbegåvning.
Och det är han ju, språkbegåvad. Mycket språkbegåvad till och med. När hans klasskamrater gick på fester i högstadiet satt han hemma och pluggade latin, bara för skojs skull. Sedan blev det japanska, fornnordiska språk, isländska... Fast han var bekymrad när han skulle börja läsa japanska på universitetet. Han kunde ju bara två av de tre skriftspråken. Och det tredje, som han alltså inte behärskade, var svårast.
Han lärde sig det också förstås, och spetsade kurserna de tre terminer han tillbringade på japanska institutionen. Men när det var dags för den fjärde terminen hoppade han av, för den var förlagd till Japan. Och hur mycket han än ville, kunde han inte förmå sig att åka dit.
Intelligent är han också. Och kreativ. Så där kreativ som bara människor som tänker annorlunda kan vara.
Men medaljen har en baksida. Lika lätt som han har för att lära sig språk, skriva science fiction, skapa musik eller dataspel, lika svårt har han för socialt samspel och vardagliga trivialiteter. Saker som vi andra tar in utan att vara medvetna om det, måste människor med Aspergers syndrom lära sig. Självklarheter är inte självklara. Även de simplaste sociala koderna kräver aktiv inlärning, som att man säger hej när man kommer och hej då när man går. Eller att man skriver adressen på ett kuvert nere till höger, inte i överkant. Den typen av kunskap är inte gratis för en människa med Aspergers syndrom.
Den här boken önskar jag hade funnits när min son fick diagnosen. Rättare sagt, jag önskar den hade funnits långt tidigare. Då hade jag vetat varför han var annorlunda. Jag hade kunnat hjälpa och stödja honom på ett bättre sätt. Jag hade haft lagen på min sida när jag stred för att han skulle möta förståelse i skolan.
Men han är född 1982. Han började i ettan 1989. Då var diagnosen inte ens etablerad i Sverige. Nu är den det. Det finns psykiatriker som kan utreda och diagnostisera. Det finns en lag, lagen om stöd och service åt funktionshindrade, som reglerar samhällets åtaganden gentemot människor med Aspergers syndrom.
Däremot saknas fortfarande kunskap, både hos folk i allmänhet och folk som borde veta. Aspergers syndrom dyker upp i de mest horribla sammanhang. Ett exempel är Strix Televisions och TV3:s programserie ”Ondska” som sändes hösten 2006. Syftet var, enligt Strix redaktion, att förklara bakgrunden till ett antal spektakulära mord. Detta valde man att göra genom att fokusera på fem psykiatriska diagnoser, borderline personlighetsstörning, psykopati, schizofreni, sexuell sadism och Aspergers syndrom.
Till tonerna av dramatiska trummor inledde programledaren Hasse Aro med orden: Det finns brott som inte ens gärningsmännen själva kan förklara, obegripliga i sin hänsynslöshet och helt utan mening. Förklaringen kan ligga i en inre psykologisk störning, en makt bortom behärskning. I den här serien berättar vi om bestialiska brott begångna av människor styrda av en kraft de inte själva kan kontrollera. I den här serien berättar vi om ondska.
Vi var många som gick i taket när den sensationslystna soppan sändes.
Om syftet verkligen var att förklara något, så misslyckades redaktionen bakom programserien å det grövsta. Förbiflimrande närbilder på blodiga knivar och skräckfilmsdimma bidrar sällan till ökad kunskap.
Föga förvånande blev effekten den motsatta. ”Ondska” spädde på fördomar och spred skräck för de grupper som pekades ut. Människor med Aspergers syndrom framstod som oberäkneliga galningar, lynniga, lättretade och hämndlystna. Den som inte visste bättre fick intrycket att en aspergare när som helst kan gå till attack. Vilket naturligtvis är fullständigt fel.
Med denna bok vill jag dra mitt strå till kunskapsstacken. Om du som läser är anhörig till en aspergare hoppas jag du ska känna dig stark och full av kamplust när du läst den. Du ska veta att du inte är ensam. Vi är många som brottas med samma känslor som du. Vi är många som stångar våra huvuden blodiga mot en oförstående omgivning. Vi är många som undrar hur vi ska orka.
Livet med en aspergare har definitivt sina poänger, men det ställer stora krav på uthållighet. Det är inte ett sprinterlopp, det är New York maraton.
Om Inger Jalakas
Ålder: 66
Bor: Värmdö
Familj: Tre barn, tre "svärbarn", ett och ett halvt barnbarn och en liten hund
Gör: Skriver böcker
Bakgrund: Journalist
Varför jag skrev boken Nördsyndromet: Det är den bok jag önskade fanns när min son fick diagnosen Asperger syndrom
Fritidsintressen: Skriva, läsa, prata om böcker med bokcirkeln, träffa barn och barnbarn, gå ut med hunden, springa, spela sällskapsspel, träffa vänner, sticka, sjunga
Favoritaktivitet på sommaren: Segla, paddla kajak, vandra i fjällen
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Så här funkar WISC-testet
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Så fungerar adhd-medicin
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor