Nytorpsmodellen – samordning för att lyckas

Anna Borgs arbete går främst ut på att aktivt bidra till att utveckla arbetsmetoder och teknologiska hjälpmedel som ska stödja skolgången för elever med särskilda behov, främst inom NPF-området.

Anna Borg är i grunden ämnespedagog men har under åren haft många olika uppdrag inom skolans värld.  Hon har en bakgrund som luftpistolskytt i landslaget och menar att mycket av hennes tankar kring skola och målsättning har en bakgrund i detta.

– När du sätter ett mål behöver du bygga på styrkorna hos individen och förbättra dessa för att nå målet, säger hon. Det är ingen idé att bara fokusera på det som är svagheter. Bygger man på styrkorna så förbättras ofta de svagare sidorna automatiskt.

Lyckat arbete blev modell
Anna Borg initierade ett projekt i Salems kommun för att se vilka strukturer som är stödjande i skolan för att motivera elever att satsa allt för att lyckas i skolan, men också för att lyckas på fritiden. Modellen som framgångsrikt användes i Salems kommun heter Nytorpsmodellen. Det var egentligen inte en modell man tog fram – utan det blev snarare en modell efter ett arbete som visade sig lyckas.

– Jag hade ingen aning om teoretiska begrepp på metoder och handlingar utan gjorde det som jag tyckte fungerade. Så började jag så smått skriva ner vad jag gjorde och ritade upp den kartläggning jag höll på med. Vad har vi för mål med skolan? Vilka mål har vi på vår fritid? Hur får vi tiden att räcka till? Vilka insatser gör vi för att nå mål i skolan? Vad behöver vi för stöd för att nå målen?, säger Anna Borg.

Nytorpsmodellen har utgjort grunden för kommunens riktlinjer gällande särskilt stöd. Syftet är att genom samverkan med flera aktörer i elevens närhet, föräldrar, lärare och andra viktiga personer runt eleven, öka elevens närvaro och måluppfyllelse i skolan. Det är en strukturerad modell som visat sig ha god effekt på elevers ökade närvaro och måluppfyllelse i skolan.

– Jag ville se varje individ och möta dem där de var, utmana dem som individer. Sedan gjorde jag insatser på gruppnivå också såklart. Jag använde många av mina erfarenheter från min idrottskarriär, saker som kanske skulle kunna upplevas som kontroversiella, men det blev väldigt bra resultat, säger Anna Borg.

Alla måste ha kunskap
Utgångspunkten för Nytorpsmodellen är kartläggningsprocessen. Kartläggningsarbetet har i utvärderingar visat sig ha goda effekter på hur eleven upplever den egna motivationen och glädjen kring hur arbetet behöver göras för att nå ända fram. I modellen ingår ett antal olika tekniker som syftar till att skapa adekvat bemötande, tydlighet, förutsägbarhet, struktur, personliga mål, motivation och livskvalité.

– Enkelt skulle man kunna säga att vi svarar på frågorna; Vad vill du? Hur ska du få din tid att räcka till? Vilka stödjande strukturer behöver du för att lyckas i skolan? Hur ska föräldrarna kunna stödja i de processer som behöver utvecklas kring deras barn? Hur ska vi samordna insatserna kring ungdomen och samarbeta med t ex socialtjänst, BUP, polis och eventuella fritidsledare för att få dessa personer att också stödja ungdomens egna mål?, förklarar Anna Borg.

Hon menar att det inte räcker med att lärare och specialpedagoger har kunskap om insatser för eleverna.

– Även rektorer behöver vara väl insatta i problematiken för att kunna organisera och på så sätt möta alla barn i skolan på ett bättre sätt”, säger Anna Borg.

För högt ställda krav
Hon visar en artikel från DN debatt som publicerades 10 augusti 2014, med rubriken ”Ökande kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever” undertecknad av bland andra professor Elisabeth Fernell och Christopher Gillberg, överläkare på Gillberg center. Debatten handlar om att dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att självständigt planera sin kunskapshämtning, analysera och reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna. Dessa förmågor utvecklas hos barn över tid, men debattörerna menar att inte heller här har kravnivån i skolan satts i relation till vad man kan förvänta med hänsyn till barns ålder, mognadsgrad och eventuella svårigheter inom ett eller flera funktionsområden.

– Det är tråkigt att det knappt finns några skolpersoner med i denna debatt, säger Anna Borg. För det är precis det här som vi såg när vi skapade Nytorpsmodellen. Om man tänker på kravnivån för årskurs 3 idag, och på en elev med en helt normalt utvecklad hjärna så kan man hamna med åtgärdsprogram ändå. Det är så högt ställda krav på att kunna visa dessa förmågor tidigt. Och det är här Nytorpsmodellen kommer in. Vi lär eleverna att skapa struktur och få kontroll över sin skoltillvaro i kombination med sin fritid, säger Anna Borg.

I dag ingår Nytorpsmodellen som en del i KINDs forskningsprojekt Evidensbaserade arbetsmetoder för skolan.