– Skolkompassen kan användas i alla skolformer. Man behöver alltid förstå en elevs ojämna förmågor och kartlägga behovet, säger Anna Sjölund som tillsammans med Lena W Henrikson författat boken. Ju mer man förstår olika situationer och hur de ställer krav på elevens olika förmågor, desto bättre blir man på att anpassa lärandemiljön, fortsätter hon.
Skolkompassen är ett pedagogiskt kartläggningsmaterial, en bok där man får hjälp att upptäcka svåra situationer för elever som behöver anpassningar av olika slag i skolan. Författarna har använt sig av båtlivsmetaforer där kartläggningen beskrivs som ett sjökort och de vuxna runt eleven är lotsar som hjälper eleven att navigera så hen inte går på grund med resultatet att självkänslan sjunker till bottnen. Elevens styrkor beskrivs som ankare. I boken finns också förslag på hjälpmedel och kompenserande strategier.
– Det kan ibland vara så enkelt som att sätta möbeltassar på borden, att ändra en elevs position i klassrummet eller ge instruktioner skriftligt istället för muntligt, säger Anna Sjölund.
I skollagen står det att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Skolverket kom med rekommendationer i juli 2014, som säger att läraren bör uppmärksamma behov av stödinsatser och arbeta extra med anpassningar.
– Skolkompassen ger ett tydligt tankestöd och är ett enkelt första steg. Den ger överblick i vilka extra anpassningar eleven kan behöva och varför. För många är det nog tillräckligt, men för andra behövs det så klart mer. Vi tänker att det ska vara ett sätt för lärare att få upp ögonen för ojämna förmågor. Sedan blir det nog lättare att själv komma på egna, kreativa lösningar. För de bästa anpassningarna är de individuella och som man gör tillsammans med eleven, säger Anna Sjölund.
Tanken är att materialet ska kunna vara en länk mellan elevhälsan och läraren, och att den pedagogiska utredningen och det systematiska kvalitetsarbetet ska underlättas.
Vardag och förskola
Anna Sjölund och Lena W Henrikson har även skrivit boken Vardagskompassen som är tänkt för hemmet, habilitering och korttids med flera, som möter barnen i deras vardag. Snart kommer även Förskolekompassen. Förskolan är ofta mer anpassad och både tydligare och mer visuell än skolan. De ojämna förmågorna kan vara lurigare att upptäcka och yttra sig på andra sätt.
– Har man svårt med motoriken eller är ljudkänslig är många förskolor röriga. Har man exempelvis sin krok i mitten av en rad kan det vara besvärligt för barn som är känsliga för intryck. Sådana belastningssituationer kan så enkelt byggas bort. Och kompassen hjälper till att hitta de här svårigheterna. Man ska kunna ringa in just det här specifika barnets svårigheter så att man förstår vad man ska anpassa så det funkar i alla fall.
Anna Sjölund menar att det är viktigt att så tidigt som möjligt bygga bort stressfaktorer.
– Då får barnen utrymme att använda sina styrkor och lägga sin kraft på utveckling från början. Man kan rusta dem för livet på ett bättre sätt! Jag är helt säker på att om man satsar på tidiga anpassningar så förbygger man flera av de senare problemen.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Idol-finalisten Margaux Flavet hyllas för sin öppenhet om autism
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Rustar unga vuxna med npf för arbetslivet: ”Ganska hoppfull på sikt”
- Här ges distansundervisning som särskilt stöd: ”Måste ha rimliga förväntningar och inte tro att detta kommer att lösa allt”
- Så här funkar WISC-testet
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Pandas – en autoimmun sjukdom med neuropsykiatriska symtom