Nästa artikel
-
Forskaren Elisabeth Nilsson Jobs ser en tydlig trend: många väljer att kalla sig själva för autister istället för att säga att de har autism.
Premium Ord som neurotypisk, neurodiversitet och neuromångfald hörs allt oftare i samtal om autism, adhd och andra diagnoser. Men vad betyder begreppen egentligen, och hur ska de användas? För att reda ut frågan har Special Nest talat med Elisabeth Nilsson Jobs, forskningsspecialist och utbildningsansvarig vid KIND, Karolinska Institutet.
Under lång tid har autism och adhd ofta beskrivits som störningar eller sjukdomar, något avvikande från en tänkt norm. Den synen har skapat stigma, och ofta härstammat från forskare och andra yrkesverksamma utan egna diagnoser och inifrånperspektiv. En del har inga problem med att använda diagnosbegreppen, men för andra känns det mer laddat. – Många känner att man utpekas som ”onormal” när man tillhör en diagnosgrupp, och det har föranlett en önskan om en annan vokabulär,
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Vuxenhabiliteringen på efterkälken: "Ojämlik vård över landet"
- Så fungerar adhd-medicin
- När du tvingas spela en roll – detta är maskering vid autism: 5 lästips
- Bornholmsmodellen bäddar för bra start på läsningen
- Ny bok med målet att förbättra gruppbostäder enligt LSS
- Ny studie om ögonkontakt vid autism: "Kan kännas överväldigande"
- Förslaget: Tydligare befogenheter för lärare att ingripa vid våld