”Anpassningar behövs på både grupp- och individnivå ”

I läroplanerna finns numera en annan tyngd på att eleverna ska erövra och visa förmågor som tas upp i många olika ämnens kunskapskrav. En slags generella förmågor som exempelvis elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, ofta har svårt för, vilket kan få stor betydelse för deras måluppfyllelse. Special Nest har träffat Gudrun Löwendahl Björkman för att ta reda på varför elever med npf många gånger har svårt med dessa förmågor i skolan. Hon har arbetat som övergripande specialpedagog inom ett centralt skolstöd i många år, och även anlitats av bland annat Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Gudrun berättar att hon 2011 delade in de generella förmågorna i fem kategorier där de första fyra utgår från inlärningens olika steg:

1. Kunna ta in, granska, välja och använda information.

2. Kunna planera, organisera och genomföra arbetet.

3. Kunna fråga, samtala, resonera och dra slutsatser.

4. Kunna berätta, redogöra, beskriva och utvärdera.

5. Kunna läsa och bearbeta texter, skriva varierat samt dokumentera.

”Kan sätta krokben för många”
Gudrun menar att det är viktigt att lärare och elevhälsan känner till dessa generella förmågor, eftersom de kan sätta krokben för många elever med till exempel npf. Kunskapskraven i många ämnen inbegriper förmågor som kan vara förknippade med själva funktionsnedsättningen. Vissa elever har läs- och skrivsvårigheter, en språkstörning eller annan form av npf med en annorlunda perception, vilket påverkar till exempel de generella förmågorna att kunna ta in och använda information (punkt 1). En del neuropsykiatriska funktionsnedsättningar medför svårigheter inom det exekutiva området: att kunna förstå mål och mening med skoluppgifter, att kunna planera, organisera, komma igång, genomföra och lämna in skoluppgifter (punkt 2). Vissa npf påverkar också elevens förmågor att kunna leda samtal framåt, resonera, argumentera, analysera och beskriva (punkt 3 och 4).

Gynnar alla elever
Flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär också att eleven har ojämna förmågor, vilket ibland gör det omöjligt att nå kunskapskraven på grund av tröskeleffekten. Tröskeleffekten innebär att bara de elever som har uppfyllt kunskapskraven i sin helhet för betygen E, C eller A – kommit över tröskeln – får detta betyg. Kunskapskravens omfattning och tröskeleffekten upplevs av många som ett stort hinder för att motverka konsekvenser av npf. Men Gudrun understryker att det finns mycket vi kan göra för att skapa bättre förutsättningar för elever med npf att kunna nå kunskapskraven. Hon menar att det behövs en god kompetens hos lärarna om olika funktionsnedsättningar. Utifrån denna kompetens gäller det att skapa en undervisning som är begriplig, hanterbar och meningsfull utifrån elevens perspektiv. Det gynnar alla elever, inte bara elever med npf.

– Begriplighet betyder att eleven behöver kunna förstå vad som ska hända då eleven kommer till skolan: Vad ska jag göra då jag kommer in i klassrummet? Vad förväntas av mig? Det handlar om att få tydligt strukturstöd, säger Gudrun Löwendahl Björkman.

Våga kompensera för eleven
Hanterbarhet är också något som behöver finnas i en skolmiljö som ska vara tillgänglig för alla.

– Vilka strategier ska vi ha för att eleven ska kunna fokusera på uppgiften? Om en elev ska förstå och kunna lyckas med uppgiften, vad behöver vi tänka på då? Sådana frågor är alltid aktuella. Det kan handla om allt från placeringen i klassrummet till hur många elever det är i gruppen och hur vi ska säkerställa att eleven känner att hen kommer klara att göra saker och ting.

Meningsfullheten handlar om att eleven exempelvis behöver få svar på frågor som ”Varför ska jag arbeta med detta?” och ”Vad är syftet?”. Det är viktigt att lärare vågar anpassa och kompensera för eleven i hela undervisningsprocessen. Det gäller vid planering och genomförande, men även vid bedömning och betygsättning, menar Gudrun Löwendahl Björkman och hänvisar till Skolverkets material ”Stödinsatser i undervisningen” samt sitt eget material ”Vägledning i grundskolan” och ”Vägledning i gymnasieskolan”.

Åtgärder på alla nivåer
Hon berättar att hennes vägledningsmaterial innehåller en åtgärdsbank med omkring 150 stödinsatser som kan användas för att öka måluppfyllelsen av de generella förmågorna.

– Vi får inte kasta bort elevens värdefulla tid. Tid och energi är ofta bristvaror för elever med npf. Då måste vi se till att de insatser vi gör av extra anpassningar i klassrummet är av direkt vikt för att eleven ska öka sin måluppfyllelse. Vi behöver arbeta systematiskt med det i skolan. Allt annat vore bortkastat.

Om det hade funnits andra kunskapskrav så hade elever med npf inte nödvändigtvis haft det lika svårt i skolan, anser Gudrun Löwendahl Björkman. En utmaning är att få till undervisningen i grupp, eftersom alla elever ligger på olika nivåer när det kommer till kunskap och utveckling av förmågor. Därför behövs åtgärder på alla nivåer inom skolan och inte bara åtgärder på individnivå. Det finns många saker som kan erbjudas alla elever i gruppen, som gynnar samtliga elever – en slags generella anpassningar på gruppnivå.

– Bara en sådan sak som att konkret tydliggöra det förväntade kan hjälpa eleverna att utveckla förmågor och därmed göra undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull för alla elever, även för eleverna med npf.