Hej!
Vilket ärofullt uppdrag du har fått. Och viktigt! Jag vet inte hur trygg du eller dina kollegor är i sin npf-kunskap, därför utgår jag ifrån att ni ska skapa en gemensam bas med grundkunskaper. Än viktigare är att ni samlas i en gemensam värdegrund och samsyn kring npf. Det här kan tyckas självklart men jag poängterar ändå vikten av att du har en tydlig målbild vart du vill med varje moment i er fortbildningscirkel.
Jag tycker att specialpedagogiska skolmyndighetens npf-material är en bra start. Det är inte komplett och behöver inte användas fullt ut men med hjälp av det materialet kan du bygga en grund för er fortbildningscirkel. Börja med att gå igenom materialet, se filmerna och läs de artiklar som det finns länkat till så att du får bra koll på vad materialet erbjuder. Läs mer här
Ta del av verkligheten
Som generellt upplägg tycker jag att man bör starta med att lyssna på någon elev som berättar om hur hen själv upplever sin funktionsnedsättning. Även hur vårdnadshavare upplever situationen är av yttersta vikt som start. Har du inte kontakt med någon IRL så finns det massor av bra klipp på Youtube med filmer där bärare av egen funktionsnedsättning berättar. Och här på Special Nest finns massor av historier från både bärare och vårdsnadshavare, se länk i faktarutan längre ner!
Då den grunden är lagd är mitt förslag att man fortgår med att prata om vad diagnoserna heter och vad som är signifikant för dem. Det gäller dock inte att stanna där utan mitt förslag är att man ytterligare fokuserar på hur tillexempel en add-diagnos kan ställa till det i skolans olika miljöer. Hur ter sig en perceptionssvårighet i skolmiljö, hur blir det i klassrummet då man har nedsatt arbetsminne och hur fungerar det med sociala samspel då förmågan till theory of mind är begränsad.
Här är det bra om du kan samarbeta med elevhälsans skolpsykolog. I samband med detta så tycker jag också att ni ska ha en etikdiskussion. Den vanligaste situationen är att föräldrar, pedagoger och andra vuxna runt någon med en funktionsnedsättning vet mer om personen än bäraren av funktionsnedsättningen. Kan det behöva vara så i vissa fall? Varför? Hur gör man en person delaktig i sina egna problem? Hur samarbetar ni bäst med vårdnadshavare i den här frågan? Vad skulle en ökad förståelse för sin funktionsnedsättning kunna ge?
Bemötande och förhållningssätt
Viktigt är också att fundera över bemötandet. Jag tycker att du bör belysa lågaffektivt bemötande och positivt beteendestöd. Det här är inget som jag rekommenderar att man håller i själv om man inte har kunskaperna. Ta hjälp av en utbildad psykolog som kan lågaffektivt bemötande så att ni har all möjlighet att ställa de frågor som ni vill, det förebygger också att ni hamnar fel i era diskussioner. Ett lågaffektivt förhållningssätt handlar inte om att bli kravlös och backa då en elev upplever något kravfyllt och jobbigt. Det här är den vanligaste missuppfattning jag möter i skolans värld och en myt som måste slås hål på.
Kommunikationshjälpmedel
Så kommer vi till kommunikationshjälpmedel. Självklart behöver din arbetsgrupp ha redskap för alternativa kommunikationsvägar. Hur arbetar man med sociala berättelser, ritsamtal och seriesamtal. Hur fungerar bildstöd och hur arbetar vi med tydliggörande pedagogik? Hur ska ni på er skola göra? Här handlar det om att ha en gemensam målbild återigen. Lyft tankar om hur individens förmåga ska öka genom anpassningar från omgivningsfaktorerna.
Nu är vi inne på pedagogiska strategier. För att lyckas komma ännu längre med elever som kan ha det tufft i sin inlärning behöver man ibland trolla med knäna några varv. Det här är kanske det tuffaste momentet i en fortbildningscirkel för här behöver ni våga ta hjälp av varandra. Knuffa ut Jante, han har inget här att göra. Prestige kan ni också ge en spark i baken. Ta tillfället i akt och lyssna på någon föreläsning om inlärningspsykologi och hjärnan. Diskutera sedan gemensamt i gruppen och belys era vinnande strategier och ta hjälp av varandra. Skapa ett forum för kollegialt lärande och lär av varandra.
Var sunt kritisk till litteratur
I en fortbildningscirkel så bör man också ha litteratur eller artiklar att läsa som diskussionsunderlag. Det kommer ny litteratur hela tiden och jag tycker att man ska ha ett kritiskt öga till vilken litteratur man väljer att fortbilda sig med. Läs alltid igenom böcker eller artiklar innan du börjar använda dem i fortbildning så att du vet vad som kan komma att bli kärnan i diskussioner.
Så mycket mer tror jag inte att ni hinner på ett läsår och har ni hunnit ta er igenom detta så är ni en mycket god bit på väg. Jag önskar dig varmt lycka till med planeringen inför en av de viktigaste fortbildningsinsatserna i svensk skola!
Linda Hallberg, Specialpedagog
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Snart kommer ”krafttag” för bättre studiero i skolan
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Stor succé för npf-guide från Stendahls bil: "Jättehedrande"
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor