Nästa artikel

  • "Kanske kan man integrera npf-kunskapen i andra moment. Till exempel att man lägger in mer reflektion om hur man stöttar elever med npf i samband med att studenterna gör sin praktik", säger Nina Klang, universitetslektor och lärare i specialpedagogik vid Uppsala universitet

Bara 1 av 20 lärare känner sig beredd på att jobba med elever med npf. Och tre av fyra säger sig sakna baskunskaper om tillstånden. Det är resultatet av ny kartläggning från Karolinska institutet. Hur ska kunskapen ska förbättras? Special Nest har frågat landets lärarutbildningar.

Kartläggningen publicerades i mitten av april. 4 800 lärare och annan skolpersonal har fått svara på frågor om hur de jobbar för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Få av grundskole- och gymnasielärarna tyckte att deras utbildning förberett dem för att arbeta med barn med npf. Bara fyra procent svarade “ja” på den frågan. Enligt Sven Bölte, forskare vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom rapporten, är lärares kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, alldeles för dålig.

– Lärare vet ingenting om det här, det är noll poäng i ämnet på lärarutbildningen, säger han till Svt Nyheter.

 

"Skulle kunna betona det mer"
Men alla håller inte med om att lärarnas npf-kunskap går att mäta i högskolepoäng. Maria Svensson är programledare för grundlärarprogrammet på Göteborgs universitet. Hon menar att det inte behöver finnas en enskild kurs i just nåf för att studenterna ska få rätt kunskaper.

– Man kan inte få högskolepoäng i det här ämnet eftersom det inte är ett ämne, utan en funktionsnedsättning. Vad är det för poäng de ska få? Sedan håller jag med om att detta är ett stort område som studenterna absolut behöver få kunskaper kring. Men jag menar att det redan finns. De har 7,5 högskolepoäng i specialpedagogik, säger hon.

Kursen i specialpedagogik finns på alla lärarutbildningar. Det bestäms av högskoleförordningen.

Maria Svensson tycker att det vore svårt att lägga in fler kurser om npf.

– Jag ser inte just nu att vi skulle kunna lägga in fler högskolepoäng. Men vi skulle kunna betona det mer i andra kurser, säger hon.

 

“Inte stor del”
Även på Stockholms universitet läser lärarstudenterna 7,5 högskolepoäng specialpedagogik, där bland annat npf ingår. Det motsvarar fyra veckors studier.

– De flesta studenter läser fyra år, och som du förstår är de här veckorna inte en stor del. Sedan är det centralt inom specialpedagogiken att problematisera och diskutera vad som är “normalt”, och på så sätt se till att det finns plats för funktionsvariation i skolan. Det handlar om att skapa en skola för alla, säger Helén Knutes Nyqvist, ansvarig för specialpedagogik på lärarutbildningarna på Stockholms universitet.

Tycker du att era lärarstudenter får tillräckligt bra kunskap för att bemöta alla elever?

– Vi gör vårt bästa utifrån förutsättningarna vi har, men jag skulle gärna se att det fanns mer specialpedagogik, absolut. Sen får man inte glömma att studenterna också får lära sig att hantera elever med olika behov av stöd när de gör sin praktik, säger Helén Knutes Nyqvist.

 

“Beklagligt”
Nina Klang är universitetslektor och undervisar lärarstudenter i specialpedagogik på Uppsala universitet. Hon tycker att det är beklagligt att så få lärare i studien kände sig oförberedda på att jobba med barn med npf. På Uppsala universitet är kursen i specialpedagogik på tre veckor (5 högskolepoäng), men ska snart utökas till fyra veckor. En del av kursen handlar om npf.

– I kursen finns en föreläsning som berör temat, ett seminarium, och antingen ett bokkapitel eller en bok som studenterna har som kurslitteratur, säger Nina Klang.

– Tycker du att det räcker för att ge dem en bra kunskap om npf?

– Det är klart att lärarna skulle behöva mer kunskap. Men dilemmat är att kursen i specialpedagogik ska ge lärarna kunskaper att möta alla barn i behov av särskilt stöd. Exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter i matematik. Så utrymmet finns inte. Och många pedagoger tycker att om man enbart fokuserar på npf så riskerar man att stigmatisera de här eleverna, då de precis som alla barn har olika behov, svårigheter och intressen.

– På vilket sätt riskerar man att stigmatisera elever genom att utbilda lärarna om npf?

Det jag har hört från mina kollegor är att om man har en kurs som enbart handlar om npf så riskerar man kategorisera den här gruppen som en speciell grupp.

 

“Viktigt att ta till oss av resultatet”
Nina Klang tycker, precis som Maria Svensson, att det är svårt att lägga in en kurs om npf på lärarprogrammet. Däremot tycker hon att det kan finnas utrymme att låta ämnet på ett bättre sätt komma in i andra kurser.

– Kanske kan man integrera npf-kunskapen i andra moment. Till exempel att man lägger in mer reflektion om hur man stöttar elever med npf i samband med att studenterna gör sin praktik.

– Det är viktigt att ta till oss resultatet av den här undersökningen. Och att vi diskuterar hur vi kan göra för att lärarna ska känna sig bättre rustade för att möta elever med npf.

Kategorier: 
Skola
Annons