”Poängen är att eleverna ska bli delaktiga”

I en kort filmsnutt berättar 14-årige Gabriel om varför han till följd av sin ljudkänslighet får åka taxi till skolan istället för att ta kollektivtrafiken. Han berättar också om sin ”onda/goda-energi”. Alltså hans adhd som innebär en extra energi som han behöver få utlopp för i skolan, och därför gillar han idrotten och slöjden särskilt mycket. Då får han visserligen inte bort energin helt och hållet, men kan tänka bort den på ett enklare sätt. Gabriel berättar också om sitt behov av ramar, struktur och tydlighet. Detta är viktiga pusselbitar för att han ska kunna begripa vad andra menar. Han blir lätt stressad när något oförutsett inträffar i skolan, och behöver få reda på saker i god tid, till exempel om klassen ska göra en utflykt. Han förklarar även varför han sitter iförd hörlurar vid sin bänk och äter lunch där istället för att gå till matsalen.

– Jag har en ljudkänslighet och då hör jag mer än andra som inte har ljudkänslighet, till exempel när jag är ute på rast på skolgården. Jag upplever en obekväm och pirrig känsla. Ungefär som när man är kär, men på ett dåligt sätt, säger Gabriel.

Unikt material
Beskrivningen ovan är hämtad från intervjun med Gabriel som finns i lärmaterialet DATE, vars namn står för delaktighet, attityder, tillgänglighet och elever/barn. Materialet är framtaget av organisationen Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikappförbunden) med målet att eleverna ska lära sig mer om och agera för tillgänglighet/delaktighet i skolan. Lärmaterialet finns i totalt fyra varianter – från förskolan till gymnasiet – och innehåller (beroende på vilken årskull materialet riktar sig till) allt från sagor och filmer till övningar och uppgifter. Materialet har tagits fram i olika omgångar sedan 2012, finansierades med pengar från Allmänna Arvsfonden och förvaltas idag av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), från vars webbplats materialet kan laddas ner gratis. Karin Kjellberg var projektledare under utvecklingsfasen av DATE-materialet och hon berättar för Special Nest att materialet är unikt i sitt slag, eftersom det fokuserar på att få med sig eleverna i skapandet av en god lärmiljö.

– Poängen är att vi vill att eleverna ska bli delaktiga. Det kan handla om hur man gemensamt kan utforma ljudmiljön när man vet att vissa är känsliga för ljud. Tanken är att eleverna ska få en inblick i och förståelse för att en god lärmiljö är viktig för alla.

Vad ställer materialet för krav på pedagogerna?

– DATE lärmaterial erbjuder möjligheter snarare än krav. Det aktivitets- och lektionsbaserade innehållet vilar mot de skrivningar pedagoger redan har att förhålla sig till, såsom läroplan och kursplaner. Ta exempelvis området ljud. När eleverna ska få undervisning i det ämnesområdet har pedagogen kompletterande övningar i och genom DATE-materialen. Läromedlen innehåller framförallt fakta om ljud. Jämte det bidrar lärmaterialet till frågor om hur ljud kan upplevas och påverka skolarbetet. Det leder till konkreta frågor för aktuell klass. Vad kan vi gör hos oss för att det ska bli en bra ljudmiljö för alla? Ny kunskap kan leda vidare till praktik och lösningar här och nu, det är tanken.

Övergripande perspektiv
I andra filmer som ingår i DATE-materialet riktat till årskurs 4-9 får man höra vad tillgänglighet kan betyda för Dennis, som använder rullstol, Tove, som har en hörselnedsättning, och Lukas, som har en synnedsättning. DATE för förskolan innehåller bland annat olika sagor, till exempel om ”Struk-Ture och Reda” vars syfte är att skapa ett samtal om ordningsregler i förskolan. I materialet för förskolan till årskurs 3 finns bland annat inspelade berättelser på teman som koncentration/lärande; medan gymnasiematerialet till exempel inbegriper texter som tar upp en mängd diskussionsfrågor, däribland extroversion/introversion i skolan. DATE-materialet utgår från Specialpedagogiska skolmyndighetens definition av tillgänglighet utifrån deras ”Tillgänglighetsmodell”. Den handlar, i korthet, om hur skolans fysiska, pedagogiska och sociala miljöer behöver samspela för att tillmötesgå elevernas behov. Karin Kjellberg säger att DATE-materialet är unikt även på ett annat sätt. Det fokuserar inte på enskilda diagnoser, utan har ett övergripande perspektiv på ämnet tillgänglighet/lärmiljö.

– DATE ska inte ersätta utan komplettera andra mer specifika informationsmaterial. De olika intresseorganisationer som finns samt Specialpedagogiska skolmyndigheten har material om specifika funktionsnedsättningar och diagnoser som fyller en viktig funktion. DATE lärmaterial har snarare fokus på att vända och vrida på de föreställningar om personer vars funktionalitet bryter mot normen.

Vad har ni fått för reaktioner på DATE?

– Det har mottagits väl och har spridits mycket, vilket är roligt, säger Karin Kjellberg.