Nästa artikel
Premium Allt fler ifrågasätter inkluderingstanken, idén om att alla elever ska få anpassad undervisning i ordinarie klassrummet. Intentionen är god men svår att genomföra, med negativa konsekvenser för både elever och lärare. Dessutom är motiven bakom inkluderingstanken främst ekonomiska och ideologiska – inte pedagogiska, menar skolforskaren Magnus Haake. Han vill se fler mindre undervisningsgrupper för elever som har det svårt.
De dystra nyheterna om läget i den svenska skolan har kommit i strid ström de senaste åren. Många elever har en oroväckande hög frånvaro enligt Skolverket, samtidigt som en stor grupp elever med autism och adhd missar betygsmålen och därmed gymnasiebehörighet. Dessutom visade senaste PISA-rapporten, som är en global kunskapsmätning, att svenska niondeklassares kunskaper har sjunkit tillbaka kraftigt och nu befinner sig på samma nivå som 2012 – då Sverige uppnådde sitt sämsta P
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- "Vi har en galopperande frånvarokris"
- Ordning i klassrummet: Här är de nya reglerna
- ”Mycket skam och skuld knutet till dyskalkyli”
- "Hur ska jag hantera julfirandet?"
- ”Kunskapen om hur barnens hjärnor utvecklas behöver bli bättre”
- Pacemaker i hjärnan – lovande behandling av Tourettes
- KRÖNIKA: Snälla, hjälp oss att hjälpa våra barn