Skolverkets rapport ”Tillgängliga lärmiljöer?” ger en nationell bild och bygger på intervjuer och enkätsvar från specialpedagoger, speciallärare, rektorer, representanter från kommuner och ägare till fristående skolor.
I rapporten framkommer att varannan specialpedagog anser att deras skola inte är tillräckligt anpassad för elever med funktionsnedsättningar. Varannan rektor, speciallärare och specialpedagog uppger att diagnos ofta avgör om eleven ska beviljas särskilt stöd – detta trots att skollagen inte ställer krav på diagnos.
– Trots att det inte är tillåtet att ställa krav på diagnos så sker det. Elever med funktionsnedsättning som är i behov av stöd har det ofta tufft i skolan utan att de ska behöva kämpa för att få stöd, säger Sophie Casson Lindbäck, undervisningsråd på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Bristen på speciallärare och specialpedagoger är ett hinder för att motverka att funktionsnedsättningen får konsekvenser för elevens skolgång, uppger fyra av tio huvudmän, specialpedagoger och speciallärare. Dessutom anser varannan speciallärare och specialpedagog att det inte finns tillgång till specialistkompetens.
I rapporten uppger också fyra av tio rektorer att de elever som har behov av särskilt stöd sällan får det på fritids på deras skolor.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Så här funkar WISC-testet
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Så fungerar adhd-medicin
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor