Hej!
Det finns två grundläggande problem för elever som har svårt med teoretiskt tänkande. Det ena är att de har generella svårigheter med att hantera teoretisk abstrakt information. Det vill säga att ta in, omsätta och göra något av informationen. Det andra är att förmågan att bearbeta information går långsammare.
För små barn kan svårigheter med teoretiskt tänkande visa sig genom att barnet gärna leker samma lekar som de redan behärskar. De kan ha svårt att koncentrera sig i situationer som kräver tankeverksamhet, till exempel att lyssna på ljudbok. De kan också ha svårt att veta vad som förväntas av dem eftersom de inte har förmågan att skapa inre bilder av ett händelseförlopp i sitt huvud. I äldre åldrar då barnet är i skolan kan svårigheten visa sig genom att eleven har svårare att förstå sig på olika situationer och bedöma konsekvenserna av dem. Ett sätt är också att man kopierar sin omgivning och väntar och ser vad andra tycker innan man tar egna beslut. Ju högre upp i åldrarna desto duktigare brukar ungdomen bli på att dölja sina svårigheter vilket medför stor energiåtgång.
Elever med svårigheter inom teoretiskt tänkande behöver ibland mer tid att lära sig saker. Det här är viktigt att ha i åtanke så att inte läxor skickas hem, eftersom orken troligtvis redan är slut efter skoldagen.
Ju konkretare, tydligare och mer visuell du kan vara i din undervisning desto mer hjälp till din elev. En elev som har svårt inom detta område har inte tid att sitta av skoldagen. Kraven måste vara i nivå med vad eleven klarar av, och stretchas vidare hela tiden. Eleven måste få stöd att ta sig vidare eftersom risken annars är att hen hamnar efter och i slutändan inte får betyg.
Mitt förslag är att du redan i lektionsplaneringsstadiet funderar på hur du kan visualisera det du ska gå igenom med eleverna. Använd bilder som stöd, sociala berättelser och ritsamtal. Går det att visa en film som förstärker det du vill säga? Kan du arbeta med begreppslappar med bild? Använd mind-maps. Hur kan du bryta ner stora uppgifter i mer konkreta steg så att eleven vet vad hen ska göra och i vilken ordning? Vad fungerar för eleven och vad kan du göra mer av? Alla elever som behöver mår gott av stöd för sitt tänkande därför behöver du inte fundera över om du ska göra detta utan hur. Det är bara att sätta igång.
Utöver själva lektionsmomentet behöver du också fundera över hur du kan ge stöd inför genomförandet av en uppgift. Ge ramar och struktur för de praktiska frågorna så som tid, plats, med vem och hur. Kan du färgkoda elevens material så att eleven alltid vet vilka böcker som hör till vilket ämne? Kan eleven ha en hurts med olika lådor för olika ämnen? Det finns en variant på Ikea som inte kostar särskilt mycket. Det sparar tid och energi att slippa leta efter sitt material. En tydlig frågeställning att arbeta utifrån med delfrågor kan hjälpa till, inringade tal, möjligheten att stryka över när hen är färdig med någonting. Visa exempel på lösningar av uppgifter så att eleven vet hur målbilden ser ut. Och glöm för allt i världen inte att komma med stöd och handledning genom momenten. Ge konstruktiv feedback, filma och fota av moment som är bra och fungerar. Det är fantastiskt att använda filmer och foton som stöd för minnet då ett moment liknande det man genomfört ska genomföras igen. Att se sig själv i lyckade exempel är inte att underskatta!
Lycka till!
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Snart kommer ”krafttag” för bättre studiero i skolan
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Stor succé för npf-guide från Stendahls bil: "Jättehedrande"
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor